Vinterkriget

Idag för 75 år sedan bröt Vinterkriget ut och ryssarna bombade Helsingfors. Finland behöll, i motsats till Polen och de baltiska länderna, sin självständighet. Genom en heroisk kamp och till ett högt pris - men det var det värt, tycker finnarna själva.

I Ryssland anser många idag tydligen att kriget var Finlands eget fel. Finland borde alltså ha sagt något i stil med: "Förlåt att jag står under din stövel." Och naturligtvis ha accepterat quislingen Kuusinen och dennes "regering".

Två talande kovändningar

Nä dra på trissor! Först backar drottningen och hela Uppsala universitet ur ett seminarium om trafficking för att en av arrangörerna, tillika prisutdelare, också arbetar för samvetsfrihet inom vården - och nu backar hela alliansen i Kronoberg utom Kristdemokraterna på en vecka från sin nyss intagna ståndpunkt att i alla fall en utredning om samvetsfrihet i vården borde göras. Eva Johnsson har rätt - sånt här måste bara "drevas" tillbaka. Men var håller då alla hennes supporters hus? Sitter vi och hukar i stugorna? Eller jag menar: hukar vi i sociala medier?

Och vad säger det nu sammanträdande kyrkomötet? Äsch, det domineras ju av de politiska partierna, så där kan det inte bli någon reaktion. Men vad säger de något friare biskoparna och samfundsledarna? Kan troende kristna - eller för den delen muslimer - längre bli barnmorskor? Eller är det (tydligen!) helt OK för kristna att delta i exempelvis uppspårande och avlivning av foster med Downs syndrom? (Alltså sånt där som tidigare kallades rashygien).

Men samvetsfrihet för läkare som inte vill skära bort en liten skinnflik på bäbissnoppar, det är fint det (fast det luktar judendoms- och islamfobi, särskilt när man inte alls tycks reagera mot den "kristna" seden att avliva sin egen avkomma ifall den bär på några defekter)! Åtminstone får man ju gladeligen kämpa för sådan samvetsfrihet utan att bli förklarad som persona non grata i de fina sammanhangen.

Helt ärligt: vem vill längre ta emot en medalj av drottningen? Eller vara med i ett sammanhang där Rfsu medverkar?

Die Mauer

Jag var i Tyskland 1995 för att fira andra världskrigets slut. Det var ju en rätt dubbelbottnad känsla för tyskarna, det där, för det var ju svårt att med något större jubel fira sin egen moraliska och militära kollaps, frånsett det faktum att Östtyskland hamnade under en ny diktatur för mer än 40 år framåt. Även om hitlerregimens fall var en befrielse också för tyskarna, var ju "fredspriset" ohyggligt högt, även jämfört med Versaillesfreden, och flyktingvågorna från Ostpreussen och Schlesien blev enorma.

Men firandet av Berlinmurens fall - idag för 25 år sedan - lär däremot vara en rent glädjefylld historia. Belysta ballonger o.s.v. och glada sånger. Grattis! Heute bin ich ein Berliner.