Jag hoppas verkligen att alla liknelser mellan Hitler och "Putler" är överdrivna och alarmistiska. Kristian Gerner verkar inte tro (P1 häromdagen) att Putin är någon ny Hitler i bemärkelsen att han skulle sträva efter världsherravälde på sikt eller driva igenom ett tredje världskrig om han inte får som han vill. Men han kan ju fördenskull agera i enlighet med 30-talshitlers taktik, och en annektering av hela Ukraina (+ Moldavien) skulle ha vissa likheter med "Anschluss", då Österrike förenades med det påstådda moderlandet. "Kiev är alla ryska städers moder", sa Putin visst häromdagen. (Och?)
En likhet med 30-talet är nog också att varken EU eller USA på allvar tänker sej att dra ut i krig (tredje världskriget?) för Ukrainas eller Moldaviens skull. Och Putin kanske tror att han kan fortsätta spela sitt vådligt högt spel utan större risker än några ekonomiska sanktioner och ett och annat reseförbud. I så fall ligger vi illa till...
Visar inlägg med etikett Krim. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Krim. Visa alla inlägg
måndag 24 mars 2014
torsdag 20 mars 2014
Välkomna till Ryssland
En sån frispråkig och underbart ironisk ryss i Ryssland! Frispråkiga ryssar behövs det fler av (tack till hela ryska PEN för era protester mot den ryska statsledningens självsvåld!).
Frispråkiga behövs f.ö. på väldigt många håll i vår värld. Det behöver inte alltid vara de bästa åsikterna - men jag uppskattar modet att sticka ut hakan (utan att som sagt alltid glädjas åt åsikterna). Det gäller faktiskt t.o.m. en del extremister som i varje fall kör med öppna kort. Så vi vet var vi har dom.
Tyvärr är det ju så att mod, flit, intelligens och skönhet är moraliskt neutrala egenskaper. Kanske värt att påminna om, trots allt. (Djävulen är både modig, flitig och intelligent, samt vacker åtminstone när han "förskapar sej till en ljusets ängel". Men inte blir han bättre för det).
Men detta förbaskande tigande... nej, då får man hellre sjunga ut!
(Här har vi en frispråkig till! Ett ryskt hälsotecken trots den repressiva reaktionen).
Frispråkiga behövs f.ö. på väldigt många håll i vår värld. Det behöver inte alltid vara de bästa åsikterna - men jag uppskattar modet att sticka ut hakan (utan att som sagt alltid glädjas åt åsikterna). Det gäller faktiskt t.o.m. en del extremister som i varje fall kör med öppna kort. Så vi vet var vi har dom.
Tyvärr är det ju så att mod, flit, intelligens och skönhet är moraliskt neutrala egenskaper. Kanske värt att påminna om, trots allt. (Djävulen är både modig, flitig och intelligent, samt vacker åtminstone när han "förskapar sej till en ljusets ängel". Men inte blir han bättre för det).
Men detta förbaskande tigande... nej, då får man hellre sjunga ut!
(Här har vi en frispråkig till! Ett ryskt hälsotecken trots den repressiva reaktionen).
lördag 15 mars 2014
Krim och Åland
Det finns en hel del principer som krockar med varandra i Krimkrisen. Jag minns hur Andres Küng i Lund (apropå Tjetjenien) argumenterade för folkens självbestämmanderätt. Att ingå i ett annat land ska vara frivilligt, tycktes han mena - om Skåne eller Jämtland inte längre vill höra till Sverige måste de få gå ur, hellre än att storsamhället ska tillgripa repression eller våld. (Jfr unionsupplösningen med Norge 1905 eller Kosovos självständighet från Serbien).
Samtidigt finns ju goda argument för motsatsen också: att världen skulle slitas sönder om alla folk skulle bilda egna nationalstater - dessutom skulle gränsdragningarna bli ett evinnerligt problem, särskilt som folk ju faktiskt flyttar och inte för alltid bor kvar i hembyn. Och Sverige fick ju faktiskt ge sej i Ålandsfrågan för omkring 100 år sedan - trots att både vi och ålänningarna ville knyta Åland till Sverige böjde vi oss för NF:s domslut som tillerkände Finland den omstridda ögruppen, samtidigt som Åland tillerkändes en mycket stor grad av självstyre.
Är inte en sådan lösning den rimligaste för Krim? Och borde inte Sverige här ha en möjlighet att med hög trovärdighet framhålla exemplet Åland? (Som ju f.ö. i högsta grad var indraget i 1850-talets Krimkrig!).
Samtidigt finns ju goda argument för motsatsen också: att världen skulle slitas sönder om alla folk skulle bilda egna nationalstater - dessutom skulle gränsdragningarna bli ett evinnerligt problem, särskilt som folk ju faktiskt flyttar och inte för alltid bor kvar i hembyn. Och Sverige fick ju faktiskt ge sej i Ålandsfrågan för omkring 100 år sedan - trots att både vi och ålänningarna ville knyta Åland till Sverige böjde vi oss för NF:s domslut som tillerkände Finland den omstridda ögruppen, samtidigt som Åland tillerkändes en mycket stor grad av självstyre.
Är inte en sådan lösning den rimligaste för Krim? Och borde inte Sverige här ha en möjlighet att med hög trovärdighet framhålla exemplet Åland? (Som ju f.ö. i högsta grad var indraget i 1850-talets Krimkrig!).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
