Ser man på, det finns fortfarande svenskar som försvarar frihetstidens landvinningar! Jag och Anders Carl Rutström (från sin landsflykt i Hamburg och Köpenhamn på 1760-talt) applåderar Johanna Frändén allt vi orkar.
Här kan du läsa mer om denne flitige man, jamte, herrnhutare, bokförläggare, bokförsäljare, översättare, författare (bl a mångårig "spökskrivare" åt den subversive prästen Anders Carl Rutström)!
Vilken diger lista som följer!
Tryckta arbeten: Historia animalium, eller Beskrifning öfver diur riket. N:o 1–104 [rubr]. Sthlm 1750[–51]. 4:o. (832) s. [Anon; utkom som veckoskrift.] [Enl uppg även variantuppl, (828) s, varav n:o 1–13 är helt omsatta.] – Ett lysande ljus i mörkret. [Khvn] 1763. 16 s. [Anon, tillskr tills med A C Rutström. Förbjuden.] Omtr utan rubr i A C Rutström, Predikningar och andeliga skrifter för hvilka han blifvit anklagad, afsatt och landsförvist, Sthlm 1767, s 282–292, undert Christophilus; [ny uppl] Christianstad 1859, s 339–351, d;o. – Bref, ifrån en utländsk resande til sin vän N. N. om en löjelig händelse på Grönland. På sv öfvers. Sthlm 1763. (8) s. [Original; anon tills med A C Rutström, undert H. J.] – Samtal emellan tvänne trägårds-mästare, angående brefvet om det löjeliga ljus-kriget på Grönland. Sthlm 1763. (15) s. [Anon, tills med A C Rutström.] – Bref ifrån en utländsk resande til sin vän N. N., angående sädesväxten och span-måls-handeln i de så kallade obekanta länder under Norr-polen. På sv öfvers. Sthlm 1764. 20 s. [Original; anon tills med A C Rutström, undert H. J.] – Förslag, at med minsta möda få penningar. Af Andr. Gamander. Sthlm 1764. 32 s. [Pseud.] – Svar på den critik, som under n:o 64 i innevarande års Lärda tidningar finnes införd, öfver trenne af Hesselbergs tryckeri utkomne skrifter, nämligen: Bref ifrån Grönland om et ljuskrig; Samtal derom emellan tvänne trägårdsmästare; och det senare Brefvet om sädes-växten och spannemåls-handelen ... Sthlm 1764. 16 s. [Pseud tills med E Ekholm, undert J. H. Ehrenretter.] – Tankar om öfverflöds-varors försäljare, och i synnerhet om caffe-skänkerier. [Rubr.] Sthlm [1765]. 4:o. (8) s. [Pseud, tillskr; undert Patridophilus.] – Tankar om svenska nitet. [Rubr.] Sthlm 1765. 4:o. 4 s. [Anon, tillskr, troligen av A C Rutström.] – Tankar, angående biskötselns nödvändighet och nytta. [Rubr.] Sthlm 1765. 4:o. (8) s. [Anon.] – Anmärkning vid åminnelse talet öfver framledne hof cancelleren och riddaren välborne herr Olof von Dalin. Sthlm 1765. 4:o. (4) s. [Anon, undert K. D. L. N.; mot Olof Celsius d y.] – Hufvud-källan til Sveriges väl eller ve, uprunnen och underhållen genom sanna eller falska patrioters åtgärd. Sthlm 1767. 4:o. 28 s. [Anon.] – Oförgripeliga anmärkningar, vid en nyligen utkommen skrift, kallad: Bevis, at kyrko-herdarne i Sverige och Finland af ålder ägt, och äga til präste-tionden och pastoralier af sätes-gårdarne, laga rättighet. [Rubr.] Sthlm 1767. 4:o. (8) s. [Anon; mot G A Lilliestråle.] – Ungkarlarnas lama skäl til hinder från giftermål, å daga lagde af alla rättsinta flickors upriktiga tolkare Parthenophilus; til svar på et tryckt bref härom til mademoiselle N. N. de B. D. Sthlm 1767. 4:o. 16 s. [Pseud; mot B P Holmen.] – Gensvar, på et i Norrköping för kort tid sedan af trycket utgifvit så kalladt: Välförtjent svar på skriften: Oförgripeliga anmärkningar vid en nyligen utkommen skrift, kallad: Bevis, at kyrkoherdarne ... [Rubr.] Sthlm 1767. 4:o. 23 s. [Anon; mot O Strand.] -Betydelige frågor angående präster. [Rubr.] Upsala 1767. 4:o. (4) s. [Anon.] – Tankar om folkminskningen och sedernas förderf i Sverige, så vida qvinno-välde, barna-mord och fråsseri äro dertil förnämsta ordsaken. Sthlm 1767. 48 s. [Anon.] – Guds godhet och stränghet betraktade, uti en högmässo-predikan, uppå söndagen Septuagesima, år 1756, i St. Nicolai kyrka, i Stockholm, af A C Rutström, o i Kongl. Svea hof-rätt ingifven, d. 4 dec. 1764 (A C Rutström, Predikningar och andeliga skrifter 1767, s 203–251; anon medförf; [ny uppl] Christianstad 1859, s 1–52; Ny öfversedd uppl: Predikningar och satser ... för hvilka han blef anklagad Sthlm 1860,s 47–103;3.d:o 1875, s 43–90; enl uppg övers: Gottes Gtite und Ernst, Hamburg 1769, o även till danska). – Rättegångs-handlingar, rörande trenne af trycket utgifne, och af tren-ne consistorier såsom förföriske angifne skrifter, hvilka innehålla anmärkningar öfver prästers tionde och skyldigheter. [Rubr.] Sthlm 1768. 4:o. 47 s. [Tills med P Stenbeck; även utg.] – Saga, om bonden och dess 2ne grannar. [Rubr.] Sthlm 1769. 4:o. (4) s. [Anon.] [Nya utg:] Saga om bonden och dess tvenne ... Fahlun 1786. (8) s. Saga eller samtal, emellan en bonde och ... Gefle 1799. Saga, eller samtal emellan ... 1802. – Bref til theologiae herrar doctorerna, deras högvördighe-ter herr doct. Andr. Knös i Skara, och herr doct. Petr. Munck i Lund. Sthlm 1769. (8) s. [Pseud Spectator, undert.] – Anmärkningar vid herr doctor Muncks text kallad: Bref til Spectator med svar och uplysning. [Rubr.] Sthlm 1769. 40 s. – Inledning til djurkänningen, eller redig beskrifning på härtils bekanta fyrfotade eller däggande djur; til allmänhetens nöje och nytta författad, och med nödiga figurer försedd. Sthlm 1776. (28), 594, (14) s. – Svenska fiske-fänget, eller kort underrättelse om alla svenska och de märkvärdigaste utländska fiskars skapnad, egenskaper, lefnads-art, fångningssätt och användande til egen och allmän nytta; vettgiriga naturforskare til tjenst meddelad af en MänniskO-vän. Norrköping 1791. 73 s. [Anon.] – Köpmans- och material-lexicon, innehållande beskrifning på alla handels-varor, til deras hemort, beskaffenhet, tilverk-ning, brukbarhet och försälgning, samt derjämte uppräknade på svenska, latin, tyska, fransyska, äfven ibland på engelska och holländska. Sthlm 1797. 451 s. [Annan titel: Svenskt köpmans-...] – Om ev anon eller pseud bidrag i Norrköpings veckotidningar 1776, nr 11–29, 1778: 33, 43–46, 48-52, 1779: 4–11 o vidare se Broberg, a a PHT 1967, s 123.
Herr talman! Omröstningen i dag i detta ärende gäller icke ett förslag om misstroendeförklaring mot regeringen Fälldin. Jag har för ett par veckor sedan av djupaste övertygelse röstat för Thorbjörn Fälldin.
Voteringen i dag gäller icke en fråga som är partiskiljande till sin natur. Jag röstar inle för socialism. Jag röstar för de värden som just regeringspartierna står för.
Mitt ställningstagande till utbyggnaden av Sölvbackaströmmarna motiveras av att det aktuella lägel inte kräver just denna energi - de utbyggda strömmarna skulle helt nyttjade kunna leverera 0,05 TWh. Det har sitt värde, men del skall ställas mot att det nu finns en opinion mot detta ingrepp.
Vad är det som har skett under vår generation? Det väldiga utbyggandet av vattenkraft har varit nödvändigt, men nu har vi i Sverige bestämt oss för andra energikällor under det närmaste årtiondet. Och innan det årtiondet är slut kan nya upptäckter, forskning och teknisk utveckling ha gjort det mesta av dagens vishet till något antikverat - även kärnkraften. Det kanske blir som om vi skulle använda slaga när skördetröskan finns. Jag tror på nya framsteg och nya energikällor.
Rolf Edberg skrev för något år sedan om Sölvbackaströmmarna i tidningen Arbetet:
"Det är svårt att* tänka sig en större politisk klantighet än den som utvecklats kring de skummande och fiskrika Sölvbackaströmmarna vid Storsjö kapell i Härjedalen.
Sydkraft ville genom Trångfors AB bygga ut strömmarna.
Befolkningen i dalen, som lever tillsammans med strömmarna, sa upprört nej.
Naturvårdsverket avstyrkte.-
Vattendomstolen, som inte brukar vara någon miljöaktivist ulan i regel dömer fill kraftförelagens fördel på basis av en föråldrad lagstiftning, sa klart nej.
Vetenskapsakademien har bestämt motsatt sig atl några av de kvarvarande från miljösynpunkt värdefulla vattenfallen och strömmarna, som var för sig ger föga kraft, byggs ut."
Och vad får då en bygd där vattenkraften byggs ul? Vad innebar den orörda älven för oss som bodde vid Ume älv den gången den skulle byggas ut? Kanske jag vågar läsa en liten dikt som talar om atl när man tänker på hembygden, även när man har flyttat därifrån, är det framför allt, innerst och djupast, älven och forsarna som man tänker på. Dikten heter En orgelton bredvid. Den lyder:
"Det låg av halm och hed ett sus
kring dig i bondbyns frid,
men alltid fanns det vattubrus,
en orgelton bredvid!
Det mörka dånet utan slut,
den ljuva orons svall
om allt som levt och dött förut
och allt som komma skall.
I forsarna, där älven rann
med vita vågors skum,
bestörtning du alltid fann
en psalms mysterium.
Det var en mörknande koral,
en evig orgelton
om något utan namn och tal
i vidden bortom mon."
■Vad fick vi efteråt? Vi fick inte billigare ström, vi fick inte utbyggda vägar. Vi fick i vissa fall dyrare energi än andra bygder.
För 1 000 kr. och en mjölsäck sålde bonden Fredrik på Näset en gång Fällforsen i Ume älv. Det var en bra affär - det svarar kanske mot 100 000 kr. i dag. Forsen hade en fallhöjd på 24 meter och den var full av fisk där laxen vände. Vi klandrar honom inte - han levde i en annan tid. Men vad fick bygden när forsen omsider byggdes ut? Vad får Sölvbacka i dag?
För min del är jag principiellt emot vidare ingrepp av det här slaget. De är ekologiskt oförsvarbara. Fisken kan inte räddas i Sölvbacka - fiskeriintendenten i nedre norra distriktet har sagt det. Allt som lever, från bakterier till däggdjur, i älv och älvdal hotas. Uttern är redan nämnd.
Och sedan människorna! Vi har samerna. Jag känner dem sedan mina unga dagar. Vi har ingen hedrande historia i Sverige när det gäller samerna. I en inlaga talar samerna om att effekterna av en utbyggnad sammantaget blir förlust av renbetesmark, särskilt det värdefulla älvdalsbetet, försvårad eller omöjliggjord bevakning av byagränser, förlust av tekniska anläggningar, försvårade flyttningsförhållanden samt härigenom uppkommet merarbete.
Jag har talat med Nikolaus Stenberg, SSR:s ordförande, en god vän, och jag har talat med andra. I motsats till somliga som har ringt mig tror jag på dessa människor.
Vi har en etnisk minoritet som vi tar hänsyn till. Jag har skrivit en bok om vad som hände i Nasafjäll 1635-1655. Vi bör inte upprepa de misstagen.
Sedan har vi Storsjö kapell - med skövlade skogar kring sig och en dämd sjö. Hur skulle vi med behållen heder i dag kunna trampa på den åsikt som de som bor där har?
Ekonomiskt anser jag att det är tveksamt redan nu humvida en utbyggnad bär sig. Mycket snabbt kan det bli en förlustinvestering.
Det finns en rubrik i Svenska Dagbladet den 9 november: "Omistliga älvar". Artikeln är skriven av Bengt Hamdahl, justitiekanslern som är ordförande i Svenska naturskyddsföreningen. Det står överst: "Det är inte försvarbart att föröda det sista av en svensk naturtyp för att försöka lösa decenniets ekonomiska problem. Vattenkraftutbyggnad innebär en nästan total omformning av landskapsbilden."
Jag vet att det är sant. Jag kan understryka allt som står här, men för tidens skull läser jag del inte. Ta gärna fram tidningen från den 9 november och läs vad Hamdahl skriver! Det är fråga om omistliga älvar.
35 terawattimmar har Curt Nicolin sagt att vi kan få om vi tar allt, mbb och stubb: Kalix älv, Vindelälven, Torne älv. Och Industriförbundet har talat likadant. Gör arbetarpartiet det också? Jag trodde inte att de var samma andas barn. Men det är möjligt att de suger sin näring vid samma ammas bröst - amman materialism.
Skulle man bygga ut Kalixälven vore det ett nidingsdåd. Jag var nyss där med glesbygdsdelegationen, uppe i Muodoslompolo, Kalixfors och Junosu-ando. Vet ni hur landskapet ser ut där? Det finns inga källsjöar! Det vore ett nidingsdåd att göra en utbyggnad.
Går Palme ut med det förslaget kommer Thorbjörn Fälldin att få större marginaler i kammaren än han har i dag. Thorbjörn Fälldin är säkert ett bättre värn om det mjuka, det livsnödvändiga än den som går ut och säger att Kahx älv skall ofredas.
Och så: Går jag då emot min regering? Förebråelser, anonyma brev, öppna angrepp! Formellt: ja - mot en proposition. Men jag kommer inte att gå emot förslaget om Bromma.
En serie olyckliga omständigheter har lett till att en proposition lagts fram trots alt den aldrig bort läggas fram. Men en majoritet av väljarna i de tre partierna är förvisso medveten därom. Det stämmer inte med program, med motioner förr, med löffen och med våra idéer.
Mitt partis program från i fjol säger om den inhemska energiproduktionen: "En fortsatt utbyggnad är möjlig. Stor återhållsamhet måste emellertid iakttagas. Vårt lands oreglerade vattendrag och älvsträckor representerar inte med program, med motioner förr, med löffen och med våra idéer.
Mitt partis program från i fjol säger om den inhemska energiproduktionen: "En fortsatt utbyggnad är möjlig. Stor återhållsamhet måste emellertid iakttagas. Vårt lands oreglerade vattendrag och älvsträckor representerar oersättliga miljövärden." Och så säger vi nej till utbyggnad av de fyra älvarna.
Och på s. 8 i programmet står det: "Statens grundläggande uppgift är att
värna den frihet och den trygghet som samhällsgemenskapen förutsätter. -- Därmed blir demokratin också någonting mycket större och mycket mer krävande än bara en princip om majoritetsbeslut. Det innebär en förpliktelse att säkra den enskilde individens grundläggande fri- och rättigheter och att slå vakt om hennes integritet och privatliv. Den förutsätter atl ingen makt i samhället, inte ens demokratiskt grundade statsmakter, får bli så stark att den kan förkväva individernas frihet och samhällslivets mångfald."
Majoritetsbeslut, stod det. Är de möjliga i fallet Sölvbacka? Min statsminister kommer från Ådalen, landet som är Guds verk "då han både log och vredgades" - det var Pelle Molin som sade det. Pelle Molin -Thorbjörn Fälldin - det rimmar! Thorbjörn Fälldin står för det gröna landet, för det fria folket.
Och Eric Enlund, förenad med mig genom mångårig och djup vänskap, såg i fjol som statsråd först på planen att landet skulle ta ytterligare terawattimmar -3,4 och kanske 5 - från vattenfallen. Han hade då för bråttom, tycker jag. Men han och hans liberala parti står ändå djupast för friheten, eller hur?
Låt fler forma friheten! Jag ser oupphörligen den devisen. Och i annonserna finns en serie vinklar med, som för tanken till fåglar, till albatrossen eller till silvertärnan, som flyttar från pol till pol. Låt fler forma framtiden! Låt samerna göra det! Låt Sforsjö kapell göra det!
För ett kvartssekel sedan begynte jag aktivt arbeta inom mitt parti. En av anledningarna, den kanske avgörande, var partiets idéprogram: Framtid i frihet! Den enskildes röst, de små grupperna mot kollektivet! Jag såg enpartistaten som någonting ohyggligt, som ett system som dödar det personliga. Jag såg kommunismens fasor ute i världen. Jag började arbeta inom dåvarande högern.
Vi upplevde intrånget på många områden, det som kom diktarprästen John Nilsson att skriva en dikt i samlingen Tankstreck, dikten Kyrkan på kamomillängen:
"När den lille prästen
ville bygga kyrka på kamomillängen
för kärleken till Gud,
blev han tillintetgjord av ecklesiastikdepartementet,
eftersom en stadsplanenämndsdirektörsassistent,
som inte kände till Gud,
reserverat hela kamomillängen
för ett cernenlförbättringsinstitut
på tio våningar
till stor nytta."
Del var sådana känslor vi upplevde: den stora nyttan, cementförbättrings-institulet, stadspianenämndsdirektörsassistentens makt. Det kan bli förkrossande verkligheler. Och då säger man att jag går emot min regering, emot mitt parti. Thorbjörn Fälldin slår för kamomillängen, för uttervatlnen, och för morgondagens människor och deras möjlighet att andas.
Jag kommer inle att föra vidare polemik i dag - jag är för liten till det. Men jag skall fortsätta att strida för bevarade älvar.
Detta är för mig en svår stund. Ingen kan i ett sådant läge undgå tanken: Jag klarar det inte. Men ett vet jag: En människa som sviker sin övertygelse, som flyr provet, som går "udenom" liksom Peer Gynt, som dödar samvetet, hon är förlorad.
