Jag har alltid varit som bortblåst
15 timmar sedan
söndag 10 januari 2010
söndag 3 januari 2010
2010 - valåret har börjat
Egentligen är det ju valrörelse jämt. Vill man veta vad de politiska partierna - och deras företrädare - står för, ska man titta på vad de gör mellan valen, inte särskilt på valåren.
Och hela vårt liv är en "storytelling", där det gäller att åtminstone försöka vara någotsånär konsekvent, stå för något slags linje eller övertygelse. (Som i och för sej kan modifieras eller helt ändras med åren; det behöver inte vara något problem, bara man tydligt redogör för detta).
Det är valår i år. Men än råder julefriden. Jag njuter dock som bollnäsbo av mina partikamraters visioner för det sålda och ödelagda Brotorget. Peter Nordebo hade strax före årsskiftet inne en härlig insändare i Ljusnan apropå en märklig "byggstart" under årets sista skälvande dygn - en grop som grävdes, berikades med en betongplatta och därpå fylldes igen. (Gills sånt?).
"Men tanken var i alla fall god", försökte jag ursäkta kommunledningen med i samtal med en gammal kollega inne på Röda Korsets Kupan. "Nej", sa han förstås, "det var själva tanken det var fel på." "Medges", sa jag, "men tanken var i alla fall bättre än resultatet." Och där var vi överens.
lördag 2 januari 2010
fredag 1 januari 2010
Gott Nytt År!
Gott Nytt År 2010!
Hälsningar med den bortcensurerade slutstrofen i Tennysons Nyårsklockorna:
Ring in den tid, då andarna befrias
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidande Messias.
ur själviskhetens sammansnörda band.
Ring mörkrets skuggor bort ur alla land;
ring honom in, den bidande Messias.
torsdag 31 december 2009
Miltur på skidor. Inför 5-milen från Har
tisdag 29 december 2009
Utvärdering av KUB och nupps och allt vad det nu heter
Vi sätter inte ut lytta barn i skogen. Det behöver vi inte, för vi har så sofistikerad teknik att vi kan avliva dem redan före födelsen. Men principen är densamma. Den berömda tavlan "Är du lönsam, lille vän?" skulle i dessa dagar kunna få rubriken "Är du önskad, lille vän?"
Men det måste sägas i klarspråk: den utbredda avlivning av foster med Downs syndrom som nu äger rum i samband med systematisk fosterdiagnostik för äldre gravida, den är på intet sätt förenlig med dogmen om alla människors lika värde och den är en skam för sjukvård och samhälle. Det var på intet sätt tanken med abortlagen från 1974 att den skulle komma att användas till könsselektiv abort eller till något slags rashygien där handikappade barn ses som monster. Straffrihet av pragmatiska skäl och möjlighet till avgörande beslut på personligt ansvar innebär inte ett generellt moraliskt godkännande, ett carte blanche för fosterfördrivning. Men så uppfattas abortlagen tydligen idag, vilket nog är det största hotet mot dess legitimitet på sikt. Missbrukad frihet leder vanligen till ökade restriktioner. Alltså borde både lagens anhängare och kritiker kunna enas i arbetet för ändrade attityder till provocerad abort, och då särskilt till selektiv abort med rashygieniska drag.
måndag 21 december 2009
söndag 20 december 2009
fredag 18 december 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
