tisdag 26 juli 2011

Ja, vi reagerar långsamt...

Visst, ibland reagerar vi rätt snabbt. Ta tragedin i Norge, t.ex. Men usch vad det går långsamt ibland. Heder åt Norges globala ombud som for till "svältmötet" trots ohyggligheterna på hemmaplan: "Selv om Norge er hardt rammet, er det desto viktigere å tenke på andre som er hardt rammet."

Och det handlar ju nu om betydligt fler än 100 döda barn och ungdomar... Inte för att det minskar vidden av tragedin i Norge att "tänka på de fattiga barnen i Afrika" men för att det ger perspektiv på våra reaktioner... Det finns aktiv och passiv ondska, överträdelser och underlåtenhetssynder...

lördag 23 juli 2011

Och det skulle då inte vara terrorism?

Jag tror inte mina ögons vittnesbörd. HUR många högg inte i sten igår i sina famlande kommentarer till ohyggligheterna i Oslo och Utöya? "Det här kommer Fremskrittspartiet att tjäna på" - jo tjena... En del morgontidningar som inte hann få in gärningsmannens identitet gör bort sej grovt idag. Kommentarerna måste arkiveras för framtida fördomsforskning. Det är som när Yitzak Rabin blev mördad på 90-talet, då det ju "skulle" vara en palestinsk terrorist, och så var det en av hans egna, en tvättäkta judisk israel...

En ursäkt kan väl vara att en grupp som kallar sej Ansar al-Jihad al-Alami ("Globala Jihads understödjare") faktiskt tog på sej dådet och hänvisade till Norges engagemang i Afghanistan. Men det tog man tillbaka senare på kvällen. ("Äras den som äras bör", typ...).

Nu är det här värsta terrordådet i Norge sedan andra världskriget, och så får man läsa kommentarer av typen att det visst ändå inte var nån terrorist utan en etnisk norrman som heter Anders. Men vaf...alls? Är det bara muslimer som kan vara terrorister? (Jfr den svenske dåren som pricksköt invandrare i Malmö). Måste terrorism vara "internationell"? När muslimska socialdemokrater (bland andra) blir beskjutna av en antiislamistisk högernationell blondin, vad kallar vi det då?
Terrorist, javisst!
Men allt känns som en mardröm. Hoppas att jag vaknar snart.

fredag 1 juli 2011

Queerliberaler försöker knuffa ut KD från scenen

Nu får Ljusnan ("liberal") och dess politiske redaktör Fredrik Jarl verkligen bestämma sej! Tycker man att Folkpartiet liberalerna ska fortsätta regera med ett parti som enligt Jarl ("KD på väg att lämna scenen", Ljusnan 30/6) förespråkar tvångssteriliseringar av människor, bekräftat på Kristdemokraternas riksting i Umeå samma dag? Är inte det ganska fruktansvärt i så fall och komprometterande för vilket liberalt parti som helst?

Eller kan det vara så att talet om tvångssteriliseringar är grovt förtal, precis som när Kristdemokraterna anklagats för att förneka alla människors lika värde bara för att de fortfarande menar att det är ett fördel för ett barn eller en tonåring att, allt annat lika, ha en pappa jämfört med att ingen pappa ha?

Vad saken egentligen gäller nu är ju att Kristdemokraterna, precis som alla andra någorlunda vettiga människor över 2 års ålder, vet att män inte kan föda barn och att en person som verkligen kan föda barn, oavsett röstläge, kroppsbehåring eller andra sekundära karaktäristika och oavsett tvångsföreställningar om mentala könsskillnader, med 100%-ig säkerhet är en kvinna och, ifall hon verkligen föder barn, dessutom mamma (INTE man/pappa)! Förnekar vi det kan vi lika så gott upphöra att använda begreppen "man" och "kvinna" i utredande text - de har då förlorat all objektiv innebörd och reducerats till värdeomdömen om folks mentalitet.

Det "tvång" Kristdemokraterna alltså möjligen förespråkar - liksom jag själv f.ö. - är att pappor inte utan vidare ska få registreras som mammor eller vice versa. (Tvångsbenämning?). Men jag får ju inte heller kräva att samhället ska registrera mej som en 18-åring, bara för att jag ibland känner mej främmande för min medelålders feta kropp och känner mej mera ung och glad invärtes - på sommaren i varje fall!

Kristdemokraterna har inte särskilt många tidningar och ledarsidor till sitt förfogande. När nu Ljusnan med flera liberala tidningar använder ren demagogi för att stämpla Kristdemokraterna som ett människofientligt "förbudsparti" - trots att Kristdemokraterna på sitt riksting igår inte ens tordes föreslå en mycket rimlig anpassning av abortgränserna till Norges och de flesta västeuropeiska länders - ja, då kan jag inte annat än se det som en stenhård knuff i ryggen på en av allianskamraterna alldeles vid scenkanten.

Kristdemokraterna kanske är på väg att lämna scenen ändå, och har onekligen många självförvållade problem, men som liberal kan jag inte annat än skämmas över knuffen - liksom över den påstått liberala queeridioti som ligger bakom den.

Andreas Holmberg
folkpartist
Bollnäs
(Se även bloggen Queerretorik från i vintras)

torsdag 30 juni 2011

Strandskyddet berikar fler

(insändare till Ljusnan den 29 juni, publ. 1 juli):

Efter en midsommarhelg vid flera sköna hälsingestränder vill jag ge en näckros var till de politiker som enligt Ljusnans rapportering samvetsgrant ser till att strandskyddsreglerna följs här i Bollnäs kommun.

Lagar och förordningar kan dock ändras med tiden. Och jag tycker nog därför att både de som öppet vill luckra upp strandskyddet och de som mer pliktmedvetet hänvisar till de bestämmelser som gäller (särskilt om de är socialliberaler) tydligare borde erkänna strandskyddets fördelningspolitiska fördelar. När nu faktiskt inte alla har råd med egna sommarhus eller utlandssemestrar.

Strandskyddet gör ju oss alla till små grevar och baroner, fria att utan onda ögon på oss ströva omkring eller bara sitta och njuta av naturens allra vackraste vyer. Att vår, sommar eller höst följa vattenanknutna älgstigar eller mer människoupptrampade strandpromenader hör till årets höjdpunkter. Och när vattnet fryser blir ju strändernas avlånga "allmänningar" bara ännu bredare.

Det påstås att Norrland är så glesbefolkat att strandskyddsreglerna närmast skulle vara fåniga här. Men som bror och följeslagare till två fritidsfiskande vattenvänner har jag ända upp i Norrbottens kustland åtskilliga gånger känt olust över att det fria strövandet längs en älv-, sjö- eller havsstrand plötsligt nästan känns som hemfridsbrott. Om man inte på dessa ställen tar en rejäl runda upp i skogen, förstås.

Vid strömmande vatten och tillrinningskänsliga sjöar bidrar ju strandskyddets 100-metersgräns dessutom starkt till att minska risken för översvämningsrelaterade vattenskador. De undantagsbestämmelser som redan finns räcker gott.

Därför ska vi inte bara följa strandskyddets bestämmelser av plikt, utan erkänna att det berikar många fler (även bland våra vänner djuren!) än de som har råd att köpa och bebygga en strandtomt - och som därför ibland kräver lite mer strandrättigheter än andra människor.

"Ja, vårt land är Hälsingland
Hälsingland med sjö och strand,
ja, vårt land, vårt land är Hälsingland".

Andreas Holmberg
socialliberal
Bollnäs

söndag 1 maj 2011

lördag 30 april 2011

tisdag 15 mars 2011

Och vad säger man om det här?

Tro det eller ej, den där Kadaffi är tydligen på väg att ta tillbaka "sitt" land. Han är rimligen Libyens mest hatade man, och lär inte ha blivit populärare de senaste dagarna, men folk i östra Libyen blir ju nu tvungna att börja se om sina hus, leta rätt på något gammalt Kadaffi-porträtt och sy helgröna flaggor igen. För vem vill bli dödad - gå under själv och kanske med hela sin familj - i en utsiktslös kamp mot utbildad militär med flygunderstöd?

Japanerna klarar sej nog i stort sett själva, trots både tsunami och härdsmälta. Vi klarar oss också, även om börsen skulle rasa. Men libyerna? Ska den där j-a göken Kadaffi få putta sitt eget folk ur boet? Varför får han hållas i luftrummet? Tänker vi återuppta förbindelserna med honom när han tydligen nu återigen blir herre på täppan?

Fy farao. Hur kan det vara möjligt att en brutal diktator får härja så fritt i Europas absoluta närhet? Jag mår illa.

En bild säger mer än tusen ord...

Ja, vad säger man?

lördag 12 mars 2011

Solig marsmorgon i Luleå.

Solig marsmorgon i Luleå.

fredag 11 mars 2011

På Luleälvens is.

På Luleälvens is.