Mursi eller vad?

Jag har nu i flera veckors tid försökt förstå det som händer i Egypten, utan att vara speciellt insatt. Jag förstår att många anser att Muhammed Mursi överskred sina befogenheter som demokratiskt vald president, och det ska han så klart kritiseras för.

Men ett system där militären (!) garanterar demokratin genom att kuppa bort presidenten (jämför med hur det länge var i Turkiet!) varje gång presidenten uppfattas gå för långt, är väl inget bra system det heller? Eller ett system där människomassorna i Kairo störtar presidenten varje gång presidenten misslyckas med att skapa välstånd och politisk stabilitet. Det lär aldrig bli något välstånd eller någon politisk stabilitet på det sättet.

Jag hade hellre velat se Muhammed Mursi ställas till svars vid valurnorna om några år. Eller tänkte han omöjliggöra fler fria val - i så fall förstår jag avsättningen, inte annars.

Bra skrivet, Maria Ludvigsson!

Det känns konstigt att inte vara i kyrkan under gudstjänsttid - men vi ska på "vallgudstjänst" i Bromsvallen norr om Hög klockan 13.

Maria Ludvigsson skriver klokt i Svenska Dagbladet idag på Kristi förklarings dag ("Det behövs mer Gud i kyrkan"). Men visst hade det varit effektfullare om hon skrivit detta för ett år sedan, innan de politiska partierna ånyo formerat sej till kyrkoval. Kyrka-stat-frågan måste drivas mellan kyrkovalen också!

Jonatans födelsedag och Malalas

Igår firade vi Jonatans 9-årsdag genom att klättra i Bodagrottorna under Alf Sidéns sakkunniga ledning. Jättespännande! Roligt också att mormor och "onkel Erik" kunde komma, förutom kompisarna från Bollnäs och Muhammed härifrån Iggesund.

En annan som fyller år den 12 juli är Malala Yousafsai från Pakistan. Skjuten i unga år för sin politiska kamp, precis som Iqbal Masih, men hon överlevde! Att Jonatan fyller år på Malala-dagen är fint, tycker jag. Att få gå i skola är en stor möjlighet och ger stora möjligheter - för både flickor och pojkar.

Det är skönt att ha sommarlov också, förstås. Särskilt om man har en skola att vara ledig ifrån.

Årets i genomsnitt varmaste dag

Idag infaller sommarens i genomsnitt varmaste dag - den verkliga midsommaren, skulle man kunna säga. Eller "högsommardagen"? Nu är det väl lite svalare än för ett par dagar sedan, men sommaren står verkligen i sitt flor, även om midsommarblomstren börjat ge upp. Men vi har fått blåklockor och näckrosor och mjölkört istället!

Och igårkväll gick jag och barnen och metade i Långtjärn. Fruktansvärt så mycket mygg och Djungeloljan var kvar hemma! Men det var kul i alla fall, även om "tusenbröderna" nappade bort degen runt kroken utan att fastna en enda gång. Vi gjorde upp en eld och gräddade pinnbröd när vi blev less på att mata fiskarna.

I morgon är en annan dag. Då begravs svärfar i Betlehemskyrkan i Gävle.

Syskonen Hammar och den statligt sanktionerade rasbiologin

Ni hörde väl Filip Hammars sommarprat i lördags? Det avslutades med en kraftig salva mot den rashygien vi alltmer förväntas bedriva på oss själva. Efter glädjen över läkarens "strålande besked" om resultatet av KUB-testet av det väntade barnet kom enligt Filip "den bittra eftersmaken: vad är det jag egentligen är så jävla glad över?" "Ska vi bara elda på den här statligt sanktionerade rasbiologin? Vad kommer det att få för konsekvenser?"

Filip har en storasyster med en utvecklingsstörning, Linda Hammar, känd från teve ("I en annan del av Köping"), och Filip reflekterar över om Linda skulle ha blivit bortvald - av honom själv? - ifall möjligheten funnits. Och om världen blivit bättre då.

Komiker kan sannerligen överraska. När biskopar och andra skojar bort allvarliga frågor, talar komikern allvar.

(Lyssna 53 minuter in på den "omusikaliska" versionen av sommarpratet).

Bollen som svärmor skulle ha satt?

Det är väl såna här bollar man brukar påstå att ens gamla svärmor skulle ha satt. Får jag bara påpeka att anfallet sker i ett rasande tempo - så vackert, så otroligt vackert! - och att det liksom inte bara är att "peta in" bollen från 2 meters håll. Vilket både svärmor och jag säkert skulle ha klarat.

Aladje och hans flotta framspelare grämer sej säkert ändå idag, eftersom Portugal förlorade med uddamålet. Och eftersom han skulle ha blivit en av de snabbaste målgörarna (12 sekunder) ifall han hade satt den usla bollen. Men sånt är livet, och fotboll är bara en lek (eller hur det nu var).

Intressant om skolan!

Nu har ju Jan Björklund både talat och regerat ganska länge. Länge och väl? Ja, i vissa avseenden. (Att en utbildningsminister tror och vill lära alla våra barn att vissa karlar är födda av andra karlar är förstås utomordentligt fånigt, men Björklund kan faktiskt resonera, reagera och regera fullt vettigt i andra fall).

Artikeln "Skolan - ett ideologiskt slagfält" av rektor Fredrik Sidenvall i den kristna tidningen Kyrka och folk (nr 20/2013) ger på många sätt stöd åt Björklunds idéer. (Dock inte den om barnafödande män). Läs och begrunda.

Det här är ju jättebra, Birger!

Birger Schlaug vore en strålande talskrivare till statsministern! Jätteroligt med de autentiska M-citaten! Även om jag delar kritiken av tillväxt per se (liksom av BNP-siffror utan analys), tror jag i o f s att det är skillnad på tillväxt och tillväxt (och på BNP och BNP). Liksom det är skillnad på konsumtion och konsumtion, som bl.a. Stefan Edman framhållit. All konsumtion och all tillväxt sliter inte lika mycket på miljön - somlig kan t.o.m. vara till miljöns och naturens fördel (jfr boken 100 sätt att rädda världen som inte bara tipsar om vad vi ska avstå ifrån utan också om vad vi bör köpa!).

Ändå har Schlaug och de kära gamla moderater han citerar rätt i att en fixering vid ekonomisk tillväxt kan slå ut viktiga förutsättningar för att något över huvud taget ska kunna växa på sikt.

PS. Kära journalister - kan ingen i Almedalen fråga statsministern när och hur han fick för sej att även karlar kan föda barn? Det vore så himla roligt att höra honom försöka svara (själv ringde jag till ett telefonväkteri en gång men kom ju aldrig fram). Nästan lika roligt som att få honom att försöka förklara den biologiska sensationen inför ett gäng mellanstadieelever i "Vi i 5:an"-ålder. DS.

En underbart konservativ lärare som lyser i nyhetsflödet

Dale Irby förtjänade verkligen att bli världsnyhet efter 40 år med samma kläder i skolkatalogen. Inte för att han behöver vara helt unik; många elever har med mej tyckt sej se liknande tendenser hos åtskilliga lärare. Men som symbol för en trogen och trägen kategori samhällsbyggare, om än ibland till det yttre färglös intill självutplåning. 

Fakta om knasigheterna

Vi har just nu en statsminister (M), en skolminister (FP), en jämställdhetsminister(FP) och en socialminister (KD) som alla tror att män kan föda barn. Som vill lära våra barn och ungdomar att ingen tjej kan vara säker på att hon är kvinna ens den dag hon föder barn. Och som tror att jag och alla som vill få bort lagen från den 22 maj (som infördes i förrgår) vill återinföra tvångssteriliseringar, läs tvångssteriliseringar, i vårt land.

Det finns massor av vanliga vänliga människor och goda demokrater som är fullständigt övertygade om att bara ston kan föla och kor kalva - utan att råka ut för regeringens och riksdagens ärekränkande epitet. Vad är det som gör att det är OK att förneka att hingstar fölar och tjurar kalvar - och att vägra lära barn i skolan sådana dumheter - men fullständigt oacceptabelt att förneka att män kan föda barn?

Queert. D.v.s. på ren svenska konstigt, för att inte säga knäppt.