torsdag 18 augusti 2016

Hälsningar från Astrid

"Min son ligger på min arm, det är en så späd liten tyngd, den känns nästan inte alls. Och ändå väger den tyngre än jord och himlar och stjärnor och solsystem. Om jag skulle dö nu i dag, så har jag minnet av den där ljuva lilla tyngden att ta med mig till paradiset, jag har inte levat förgäves.

Min son ligger på min arm han har såna små, små händer. Den ena av dem har slutit sig omkring mitt pekfinger, och jag vågar inte röra mig. Han kunde kanske tappa taget, och det vore outhärdligt. Ett sant himmelens underverk, den där lilla handen med fem små fingrar och fem små naglar. Jag vet ju, att barn har händer, men jag har visst inte riktigt förstått, att mitt barn också skulle ha sådana. För jag ligger här och ser på det lilla rosenbladet, som är min sons hand, och kan inte upphöra att förvånas. Han ligger med slutna ögon och borrar in sin näsa vid mitt bröst, han har svart, fjunigt hår, och jag kan höra att han andas. Han är ett underverk. Hans far har varit här och tyckte också att han var ett underverk. Han måste vara ett underverk då, eftersom vi båda tycker det. Han grät lite nyss, min son. Som en liten ömklig, bräkande killing låter han, när han gråter, och jag står nästan inte ut att höra det, min ömhet gör ont. Så värnlös du är, min lille killing, min fågelunge, hur ska jag kunna skydda dig? Mina armar sluter sig fastare omkring dig. De har väntat på dig, mina armar, de var från början ämnade för just detta, att vara ett bo för dig, fågelungen min. Du är min, du behöver mig nu.

I det här ögonblicket är du alldeles min. Men snart ska du börja växa. Varje dag som går ska föra dig en liten bit längre ifrån mig. Aldrig mer ska du vara mig så nära som nu. Kanske ska jag en gång minnas den här stunden med smärta. "Som en klagande sträng på en fiol, en vipas rop på heden, går människors längtan efter människor genom den värld som av människor bebos. Sist, ödmjukast och djupast längtar föräldrarna till barnen som livets lag har kallat in i andra sammanhang", det står i en bok som jag har. Men just nu har du bara mig, men visst kommer livets lag att kalla in också dig i andra sammanhang. Och då blir jag kanske en sådan där ropande vipa på heden, som fåfängt kallar på min fågelunge. Fågelungar ska växa och bli stora, jag vet att det måste vara så.

Men just nu har jag dig. Du är min min min - med ditt duniga huvud och dina späda små fingrar och din ömkliga gråt och din mun som trevar efter mig. Du behöver mig, för du är bara en liten fattig glytt som kom i jåns till jorden och inte kan klara sig alls utan mor. Du vet inte ens, vad det är för ett ställe du har kommit till, kanske det är därför din gråt låter så vilsen. Är du rädd för att börja leva - du vet ju inte vad som väntar dig? Vill du att jag ska berätta?

Här finns så mycket märkvärdigt, vänta bara, ska du få se! Det finns blommande äppleträd och små stilla sjöar och stora, vida hav och stjärnor om natten och blåa vårkvällar och skogar, är det inte bra att det finns skogar? Ibland är det rimfrost på träden. Ibland lyser månen. Och om sommaren är det dagg i gräset, när man vaknar, då kan du gå där på dina små bara fötter. Du kan åka på smala, ensliga skidspår rätt in i skogen ... när det är vinter förstås. Solen kommer du att tycka om, den värmer och lyser, och vattnet i havet är svalt och ljuvligt, när du badar. Det finns sagor i världen och sånger. Det finns böcker och människor, en del av dem blir dina vänner. Det finns blommor, de är inte till någon nytta alls utan bara bara vackra, är inte det underligt och roligt? Och över hela jorden finns det skogar och sjöar och berg och floder och städer som du aldrig har sett men kanske får se en gång. Därför säger jag dig, min son, att jorden är ett gott ställe att leva på och livet en gåva, tro, aldrig dem som försöker säga något annat!

Det är sant att livet kan vara svårt också, det vill jag inte dölja för dig. Du kommer att få sorger, du kommer att gråta. Det kanske kommer stunder, när du önskar att du inte levde mer, å, du kan aldrig förstå, hur det känns för mig att veta det! Jag kunde ge mitt hjärteblod för dig, men jag kan inte ta bort en enda av sorgerna som väntar dig. Ändå säger jag dig, barn lilla, jorden är människans hem, och det är ett underbart hem. Måtte livet aldrig bli så vrångt mot dig, att du inte förstår det. Gud skydde dig, min son!"

(Astrid Lindgren ur "Kati i Paris")

fredag 12 augusti 2016

Carcassonne och spelidé om älvar

Familjen sitter just bredvid mej och spelar Carcassonne (snart ska vi äta laxlunch). Kom just på en egen spelidé: ett spel om älvar, byggt på Selma Lagerlöfs saga om tävlingen mellan Storån och Fuluälv (från Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige). En storälv per spelare, och det går ut på att komma först från fjällen till havet med hjälp av biflöden som det gäller att dra till sej.

Måste nog utveckla spelidén och grafiken lite till, men håll med om att idén verkar lovande! (Fick försiktigt godkännande av barnen).

torsdag 11 augusti 2016

Imponerande kärring!

Jag säger bara: Hå hå hå! Här simmar det alltså fortfarande omkring levande varelser från 30-åriga krigets dagar, med en vikt på upp till ett halvt ton! I ålder överträffade bara av 500-åriga islandsmusslor från Gustav Vasas tid...

onsdag 10 augusti 2016

Pappas älv har varit utbyggd i 100 år och verkar förbli det ett tag till

Åbyälven har jag alltid betraktat som en outbyggd skogsälv. Men precis som Piteälven har sitt kraftverk i Sikfors har Åbyälven sitt i Hednäs. Och det är klart, ingen tackar nej till elenergin, men...

Nianåa här i bygden blir i alla fall outbyggd snart - då dammen vid Sofieholms kraftstation ska rivas.

tisdag 9 augusti 2016

Pride ny KD-tradition?

Följande insändare/debattartikel skickade jag in till Dagen i förra veckan. Den publicerades i förkortat skick i torsdags, men här lägger jag ut hela texten:

BLIR PRIDETÅGANDET TRADITION FÖR KD NU?

Gästkrönikören Frida Park gör i Dagen 29/7 ett vällovligt försök att försvara KD-ledaren Busch Thors deltagande i Pride-paraden. Hon går efter samma linje som jag själv gjort i mina försök till försvar och hänvisar till diverse terrorattentat och därpå följande solidarisering med de utsatta.

Jag har själv sagt att en borgare nog skulle kunna gå i ett 1 maj-tåg eller en ateist i en Jesusmanifestation med anledning av en omedelbar hotbild eller ett fullbordat attentat mot socialister respektive kristna.

Men gick verkligen norska höyreledaren, som Frida Park citerar, med i socialdemokraternas 1 maj-tåg med anledning av Utöya? Och gick KD verkligen med i årets Pride-parad bara för en gångs skull? Förväntas partiet inte nu, som alla andra riksdagspartier utom SD, i fortsättningen gå med vartenda år?

Om Stanley Sjöberg eller Alf Svensson gått med (eller fått gå med?) hade nog ingen trott att just de givit efter för queerretoriken. Men när Busch Thor, som redan gått med på att även män kan föda barn och att vi som inte tror det vill tvångssterilisera folk, tågar med så ser nog de flesta detta om ett led i en anpassning av partiets politik, trots hennes välskrivna brasklapp i Aftonbladet i fredags.

Det är skickligt gjort av Pride att presentera sin parad som en demonstration för allas lika värde. Det är som att presentera 1 maj-tågen som en manifestation för yttrandefrihet eller Jesusmanifestationerna som en aktion för religionsfrihet. Men är det trovärdigt i en tid då nyheten (P1 11/11) om att barn med Downs syndrom i Frankrike får avlivas ända fram till nionde månaden inte tycks väcka några reaktioner? Trots att det handlar om individer som vi i Sverige fridlyst och definierar som barn.

Hade det gällt foster med anlag för homosexualitet antar jag att både Rfsl och KD protesterat. Alla är jämlika, men somliga kanske mer jämlika än andra? Om rätten att slippa föda barn med Downs syndrom är de "västerländska värderingar" vi ska försvara mot IS-krigare och andra med lika liten respekt för människoliv, då ligger vi risigt till, alla Pride-parader till trots.

Andreas Holmberg,
trebarnspappa
Iggesund

måndag 1 augusti 2016

Per-dagen

Grattis Per! (Och Helena som hade namnsdag igår!).

Nu är det augusti. I fjol var det den överlägset finaste sommarmånaden. Och hur än augusti blir i år - sommar är det i varje fall fortfarande.

Idag hade vi faktiskt över 20 grader och en hel del sol. Jonatan for och badade med Muhammed vid 4-tiden. Men roligast för mej var nog volleybollspelandet med Jonatan, Staffan och Muhammed i skymningen. (Annars var det också rätt kul att hälsa på orgelbyggaren Helmut i Njutånger imorse!).

Anna-Karin och Hanna for på tonårsläger i morse. God bless!

fredag 29 juli 2016

Huvudet på spiken om semesterresor

Har just kommit tillbaka från Luleå. Det blev den längsta semesterresan i sommar. Men skönt var det. Jag missunnar ingen en och annan utlandsresa och har härliga minnen från mina egna. Men Birger Schlaug har alldeles rätt i att det håller på att utvecklas en del absurda "rättighetsidéer" avseende semesterresor, en del saker som väl inte kan kallas annat än "i-landsproblem". Mina - och mina barns - erfarenheter av semestrar under uppväxtåren liknar i huvudsak Birgers. Inte for jag illa av det. Inte miljön heller.

Man kan ju också tänka på hur det börjar betraktas som en rättighet eller en del av välfärdssamhället att slippa föda barn med synliga eller i fosterstadiet diagnosticerbara handikapp. Hoppas Birger tar upp det också någon gång. (Han kanske faktiskt har gjort det?).

Pride på gott och ont

Det är naturligtvis en seger för yttrandefrihet, personlig frihet och demokrati att Pride-festivalen kan hållas i Stockholm, utan förbud eller attentat (än så länge är det väl bäst att tillägga).

Men varken den politiska och mediala medvinden här eller förföljelsen och hoten på många håll i världen (jo, ibland även här) innebär ju att man behöver förhålla sej okritisk till Pride, som ju trots allt lika lite som 1 maj-tåg och Jesusmanifestationer kan reduceras till en allmän manifestation för allas lika värde. Åtskilliga värderingar i detta sammanhang - som både Storstockholms Lokaltrafik och Svenska kyrkan flaggar för - är absolut diskutabla. Det är ju också en stor spännvidd mellan att vilja förbjuda eller förhindra - som t.ex. på många håll i Afrika eller Östeuropa - och att göra hela Rfsl:s agenda till del av den samhälleliga värdegrunden. (Där är vi inte riktigt än, men att deltagande i Prideparaden anses förpliktiga klargör ju Stockholm Prides ordförande Christian Valtersson).

Årets tema, när alltså Ebba Busch Thor som första KD-ledare tänker gå i tåget, är "Vem bestämmer?" I det s.k. Kinkykvarteret kan man bl.a. erfara följande:
Club Sade har med olika arrangörer haft tält i Pride Park många år. Vårt syfte har varit att visa en bredare publik vad BDSMF är och tipsa hugade intressenter om var vi finns. Tältet har genom åren varit mycket välbesökt. Club Sade har från början deltagit i KK med ansvar för prova-på delen. På plats finns: bur, bondagestol, smiskbänk, pisktron, Andreaskors, stupstock, samt en skolbänk!

Eller seminariet (ikväll 17.30) för den som är intresserad) med Morgana på temat "Vem bestämmer över ens sexualitet?" 
En monolog av och med Morgana genom 25 år av BDSM. Morgana började sin resa genom sin egen sexualitet i tonåren, långt före internet fanns. Från att ha varit övertygad om att hon var monogam, heterosexuell, bottom har hon landat i att vara trygg med sin egen sexualitet som sapiosexuell (könsoberoende), dominant och flersam sadist. Hur gick det till? Följ med på en minnenas vandring genom svensk BDSM-historia i humoristisk och generellt raljerande självironisk ton. Varning för nervösa skratt och stor igenkänning!
På seminariet Poly för nybörjare får man information om det här:

Vad är poly? Vad är relationsanarki? Och vem bestämmer vem som är poly eller inte? Vem bestämmer om man ska leva flersamt om man redan är i en relation? Våra erfarna experter berättar hur de bestämde sig för att lämna mononormen bakom sig, och svarar på era frågor. Medverkande: Gabriel är poly sedan över tio år tillbaka. Annika är erfaren relationsanarkist.
Det finns också möjlighet att möta en Polypanel som diskuterar frågan Vem styr normen?
Det finns många sätt att leva flersamt, men hur bestämmar man vilket, om något, som passar en? Här får du råd, tips och en möjlighet att få svar på dina frågor! Vår frågepanel består av polypersoner, relationsanarkister och flersamma som har valt olika sätt att leva på utanför mononormen. Medverkande: En panel av erfarna polypersoner, relationsanarkister och andra som på olika sätt bestämt sig för att lämna mononormen bakom sig.
Hur den trista monomormen ständigt tränger sej på avslöjas under seminariet "Polyrelationer på bådas villkor - men den tredje då?"
En föreläsning om hur parnormer kan smyga sig in i polysammanhang. Hur uppmärksammar och motarbetar man det, så ingen behöver känna sig som en mindre viktig "tredje". Normen för kärleksrelationer är att vara två. Polyamorösa relationer bryter den här normen, men tvåsamhetsnormen är en väldigt stark norm, så även i polyvärlden är det lätt att samtal om relationer utgår från par. Samtal om hur "båda måste vara överens", "båda måste få säga nej" och "båda måste få sina behov tillfredställda", får lätt den som har en relationer med någon som sedan innan befinner sig i en relation, att känna sig utpekad som "den tredje" och betraktad som mindre viktig, med mindre makt och mindre rättigheter. Den här föreläsningen försöker utifrån mångårig erfarenhet ge exempel på hur parnormer kan visa sig i polysammanhang, hur man kan uppmärksamma det och lite idéer om hur det går att motverka, så alla får större chanser att känna sig trygga och viktiga. Medverkande: Karin Dunér är en av de polyaktivister som varit aktiv längst, och som har lång erfarenhet och mycket diskussioner bakom sig.
Pride Church erbjuder seminariet "Tänk om kyrkoherden är trans" med Ann-Christine Ruuth (f.d. kh Åke Roxbergh). OBS avslutas med gemensam andakt. Även "Queera bibelstudier" erbjuds, där Matteus sägs vara den queeraste av evangelisterna. (Se i övrigt Kyrkan på Pride eller Stockholms stift).  
Man kan sedan avsluta Pride-firandet med följande evenemang (men glöm inte skorna!):

Pride Naked

 Pride City, sö 31 jul 18:00–21:00
  • Medlemsklubb | Dresscode strikt naket | Insläpp 18-21 | Fri entré.
  • Medlemskap krävs och går inte att teckna eller förnya denna kväll.
    Endast kontant betalning i baren.
    En populär kväll för dig som gillar att visa upp Adamskostymen - dvs helt utan kläder (men med skor på).
    Tänk på att du måste ha ett giltigt medlemskap för att delta - det går inte att teckna eller förna medlemskap denna kvällen
  • Nå, det finns naturligtvis många fler aktiviteter under Pride, t.ex. paddling med Friluftsfrämjandet. Och åtskilliga seminarier - med bl.a. Barbro Westerholm - och åtskilliga paneldebatter är naturligtvis intressanta på ett mindre uppseendeväckande sätt än ovanstående. Men i alla fall. För kännedom.
Jag uppfattar som sagt inte alls Pridefestivalen som något slags allmän manifestation för allas lika värde. (Den innehåller ju t.ex. ingen markering mot den pågående utsorteringen av individer med Downs syndrom). Det finns en tydlig - legitim men ibland ganska kamouflerad - politisk agenda, tydlig inte minst när KD-ledaren Ebba Busch Thors deltagande debatteras (det är alltså inte bara kristdemokrater som ifrågasätter det!). Se även den intressanta krönikan om Stockholm Pride och alla människors lika värde.

Men, som sagt, det är bra att Pridefestivalen kan hållas i Stockholm - mer än på många andra håll fri från våld och hot. (Även i år, hoppas jag).

lördag 16 juli 2016

Och så Turkiet...

Mitt i det som brukar vara värsta nyhetstorkan. Men några rötmånadshistorier verkar det inte vara.

fredag 15 juli 2016

15 juli

Nya vapenlagar kan man ju diskutera. Bilar fulla med sprängämnen kan man (förhoppningsvis) spåra. Men hur hindrar man vansinnesdåd som det i Nice i går - när själva fordonet blir vapnet? (Jfr även 9/11, men där var ju "förarna" inte precis ensamma i "fordonet").

Det kan man fundera mycket på. Undantagstillstånd där alla utom polis och militär bara får cykla och gå? Tankeläsning?

Dubbel effekt på nationaldagen naturligtvis, både fysiskt (tätt packade människomassor) och psykologiskt (vilket slag mot Frankrike som just andats ut efter fotbolls-Em). Så fruktansvärt sorgligt! Så många barn skadade och döda. Så många äldre.

F.ö. känns det som att det rapporteras om nästan ett terrordåd i veckan nu. Orkar vi engagera oss? I dåd i EU-länder, möjligen. Bangladesh, Indonesien, Kenya och t.o.m. Turkiet känns liksom...

Ja, jag vet inte. Hoppas i alla fall att våra barn känner sej trygga och kan njuta av sitt sommarlov trots alla hemska nyheter. Vi vuxna bör väl bry oss mer, men t.o.m. vi måste få "slå av" en stund.

Magda Gads reportage från den verkliga fronten känns viktigt att följa. En enormt modig människa. Måtte hon få behålla livet länge än!