Bach Bach Bach

Nu till något roligare: Bach på 90 minuter!

Aleppo Aleppo Aleppo

Syriens f.d. största stad f.d. tvåmiljonersstaden Aleppo - Nya testamentets Berea eller Beroia - är snart pulvriserad. Oavsett vem som är mest barbarisk så är det verkligen en helt fruktansvärd verklighet som många syrier flyr ifrån inom landet eller till Turkiet eller till EU. Men nu är det inte bara ungrarna - som själva flydde i hundratusental på 50-talet - som stänger sina gränser.

Hur kunde "den arabiska våren" sluta i detta ohyggliga barbari och i vår med tiden allt ökande likgiltighet? Visst kan Bashar al Assad hävda att han är "bättre" än IS. Men ska det verkligen bli så att han får sitta kvar på livstid - som sin far Hafez - bara för att alternativen verkar ännu värre?

Ska det bli så att operationen lyckas men patienten dör?

Om man inte redan är feminist och nykterist så kan man ju bli det

Nog är det märkligt att vissa saker tystas ner istället för åtgärdas. Men som Natalia så insiktsfullt skriver lever ju rederierna delvis på den fyllekultur som inte orsakar men onekligen underlättar alla former, även de vedervärdigaste, av mansgriseriet.

Vissa män är svin. Eller gör sig till svin med hjälp av sprit och annat. Och det är alla mäns ansvar att mota Olle i grind och införa kvinnofrid i Norden.

Allvarligt misstag att utvisa till Uganda - hur kunde det ske?

Det finns inget försvar för att helt aningslöst utvisa en homosexuell asylsökande man till öppet homofoba Uganda. Har själv samlat in namn mot drakoniska lagförslag som inte realiserades fullt ut, men det är illa nog som det är för Ugandas hbt(+qip-you name it)-personer.

Är det något vi borde kunna enas om här i Sverige, så är det att varken religiös eller politisk uppfattning eller homosexuell läggning ska behöva döljas för att man inte ska drabbas av straff (aha - du hade inte vett att dölja dina åsikter/ din tro / din läggning, ja, då får du skylla dej själv!).

Jag håller alltså helt med Rfsl:s migrationskonsulent Stig-Åke Peterson om att det är en rättsskandal om Sverige inte nu ger 36-åringen hjälp och tar emot honom igen, t.ex. som kvotflykting.

Det finns hopp för oss alla

Finns det hopp för mej finns det hopp för alla, brukar jag försöka öva mej i att tänka (riktigt så ödmjuk är jag faktiskt inte). Men Markku Tuppurainens berättelse går verkligen utanpå det mesta.

Inte att undra på att det är väckelse i Seinäjoki. Folk måste ju ha tänkt: Finns det hopp för Markku finns det hopp för mej!

Utveckling på gott och ont

Stefan Gustavsson har flera bra poänger i den här krönikan. Naturligtvis är samhällsutvecklingen inte entydigt till det bättre - eller till det sämre. Det finns - precis som i ens personliga liv - mycket att vara tacksam över, men också mycket att ifrågasätta och försöka ändra på.

Nu bär det av till Danmark

Härlig sommar fortfarande! Kom ihåg att vi enligt den julianska kalendern fortfarande bara är i augusti (den 26 augusti närmare bestämt!).

Och strax ska jag och kyrkokören fara till Danmark. Farväl!

Små monster med gomspalt oskadliggjorda i tid?

Funkofobin utbreder sej i västvärlden. Tur att vi har Pridefestivaler som demonstrerar för allas lika värde och samvetsfrihet för barnmorskor. Eller hur det nu var.

Hälsningar från Astrid

"Min son ligger på min arm, det är en så späd liten tyngd, den känns nästan inte alls. Och ändå väger den tyngre än jord och himlar och stjärnor och solsystem. Om jag skulle dö nu i dag, så har jag minnet av den där ljuva lilla tyngden att ta med mig till paradiset, jag har inte levat förgäves.

Min son ligger på min arm han har såna små, små händer. Den ena av dem har slutit sig omkring mitt pekfinger, och jag vågar inte röra mig. Han kunde kanske tappa taget, och det vore outhärdligt. Ett sant himmelens underverk, den där lilla handen med fem små fingrar och fem små naglar. Jag vet ju, att barn har händer, men jag har visst inte riktigt förstått, att mitt barn också skulle ha sådana. För jag ligger här och ser på det lilla rosenbladet, som är min sons hand, och kan inte upphöra att förvånas. Han ligger med slutna ögon och borrar in sin näsa vid mitt bröst, han har svart, fjunigt hår, och jag kan höra att han andas. Han är ett underverk. Hans far har varit här och tyckte också att han var ett underverk. Han måste vara ett underverk då, eftersom vi båda tycker det. Han grät lite nyss, min son. Som en liten ömklig, bräkande killing låter han, när han gråter, och jag står nästan inte ut att höra det, min ömhet gör ont. Så värnlös du är, min lille killing, min fågelunge, hur ska jag kunna skydda dig? Mina armar sluter sig fastare omkring dig. De har väntat på dig, mina armar, de var från början ämnade för just detta, att vara ett bo för dig, fågelungen min. Du är min, du behöver mig nu.

I det här ögonblicket är du alldeles min. Men snart ska du börja växa. Varje dag som går ska föra dig en liten bit längre ifrån mig. Aldrig mer ska du vara mig så nära som nu. Kanske ska jag en gång minnas den här stunden med smärta. "Som en klagande sträng på en fiol, en vipas rop på heden, går människors längtan efter människor genom den värld som av människor bebos. Sist, ödmjukast och djupast längtar föräldrarna till barnen som livets lag har kallat in i andra sammanhang", det står i en bok som jag har. Men just nu har du bara mig, men visst kommer livets lag att kalla in också dig i andra sammanhang. Och då blir jag kanske en sådan där ropande vipa på heden, som fåfängt kallar på min fågelunge. Fågelungar ska växa och bli stora, jag vet att det måste vara så.

Men just nu har jag dig. Du är min min min - med ditt duniga huvud och dina späda små fingrar och din ömkliga gråt och din mun som trevar efter mig. Du behöver mig, för du är bara en liten fattig glytt som kom i jåns till jorden och inte kan klara sig alls utan mor. Du vet inte ens, vad det är för ett ställe du har kommit till, kanske det är därför din gråt låter så vilsen. Är du rädd för att börja leva - du vet ju inte vad som väntar dig? Vill du att jag ska berätta?

Här finns så mycket märkvärdigt, vänta bara, ska du få se! Det finns blommande äppleträd och små stilla sjöar och stora, vida hav och stjärnor om natten och blåa vårkvällar och skogar, är det inte bra att det finns skogar? Ibland är det rimfrost på träden. Ibland lyser månen. Och om sommaren är det dagg i gräset, när man vaknar, då kan du gå där på dina små bara fötter. Du kan åka på smala, ensliga skidspår rätt in i skogen ... när det är vinter förstås. Solen kommer du att tycka om, den värmer och lyser, och vattnet i havet är svalt och ljuvligt, när du badar. Det finns sagor i världen och sånger. Det finns böcker och människor, en del av dem blir dina vänner. Det finns blommor, de är inte till någon nytta alls utan bara bara vackra, är inte det underligt och roligt? Och över hela jorden finns det skogar och sjöar och berg och floder och städer som du aldrig har sett men kanske får se en gång. Därför säger jag dig, min son, att jorden är ett gott ställe att leva på och livet en gåva, tro, aldrig dem som försöker säga något annat!

Det är sant att livet kan vara svårt också, det vill jag inte dölja för dig. Du kommer att få sorger, du kommer att gråta. Det kanske kommer stunder, när du önskar att du inte levde mer, å, du kan aldrig förstå, hur det känns för mig att veta det! Jag kunde ge mitt hjärteblod för dig, men jag kan inte ta bort en enda av sorgerna som väntar dig. Ändå säger jag dig, barn lilla, jorden är människans hem, och det är ett underbart hem. Måtte livet aldrig bli så vrångt mot dig, att du inte förstår det. Gud skydde dig, min son!"

(Astrid Lindgren ur "Kati i Paris")

Carcassonne och spelidé om älvar

Familjen sitter just bredvid mej och spelar Carcassonne (snart ska vi äta laxlunch). Kom just på en egen spelidé: ett spel om älvar, byggt på Selma Lagerlöfs saga om tävlingen mellan Storån och Fuluälv (från Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige). En storälv per spelare, och det går ut på att komma först från fjällen till havet med hjälp av biflöden som det gäller att dra till sej.

Måste nog utveckla spelidén och grafiken lite till, men håll med om att idén verkar lovande! (Fick försiktigt godkännande av barnen).