"In the name of reason irrational forces were let loose."
(Winston Churchill om franska revolutionen)
Nu har
Liberalernas landsmöteshandlingar kommit, och jag blir alltid lika imponerad av att varje medlem har rätt att skicka in motioner och få dem besvarade av självaste partistyrelsen! Och det är naturligtvis möjligt att Liberalernas partistyrelse är kloka och förständiga, även om de inte bifaller någon av mina motioner. Inte ens jag kan ha rätt i allt, och många av de motioner som bifalls är kloka och välmotiverade. Men döm själva utifrån svaren på mina motioner nedan, som denna gång blev endast två: en som respons på
åklagare Jennie Nordins vädjan till lagstiftarna i början av detta år, och en som respons på
Uppdrag Gransknings "Tranståget och tonårsflickorna" (se även
del 2 från i höst).
En motion är ju ingen utredning som kan belysa alla aspekter av frågan (partistyrelsens svar inte heller, naturligtvis). Men det är intellektuellt klent - snällt sagt! - att inte kunna fatta Jennie Nordins och min poäng: att ett förtidigt fött barn i kuvös enligt svensk lag är ett rättssubjekt och kan bli ett brottsoffer, medan ett kanske långt större barn i livmodern aldrig kan vara ett rättssubjekt eller betraktas som ett brottsoffer.
Diverse disciplinära, interna påföljder förtar inte faktum: att Jennie Nordin var tvungen att lägga ner förundersökningen, inte bara för att det som skett var oavsiktligt (från Karolinskas sida, märk väl) utan för att det inte av svensk lag kunde bestraffas hur avsiktligt det än varit, så länge det var föräldern som önskade livet ur sitt barn. (Jag antar att det haft ett verkligt straffvärde, typ grov misshandel, i anslutning till
Björn Lagerbäcks exempel, om avlivningen skett mot moderns vilja).
Tycker partistyrelsen verkligen inte, som jag och åklagare Nordin, att denna smått otroliga lucka i lagstiftningen är stötande? Och är partistyrelsen, apropå min andra motion, verkligen så rent ut sagt dum att den fortfarande vill beskriva de nya, queera könsbegreppen (med alla föreställningar om karlar i kvinnokropp och trebarnspappor som egentligen är lika mycket mödrar som de som födde barnen) med övertalningsdefinitionen "avskaffande av tvångssteriliseringar"? Det är sant att könsbyteslagen från 1972 var en katastrof - sköra, identitetsosäkra personer borde aldrig ha fått samhällets "hjälp" att skära bort penisar och bröst och skadeståndskraven är fullt rimliga. Men vi löste inte det grundläggande problemet genom att 2013 mickla ännu mer med själva könsbegreppen och låta fäder registrera sig som kvinnor och barnaföderskor som karlar - tvärtom fortsatte vi därigenom bekräfta rena tvångsföreställningar som särskilt efter 2013 stort har slagit igenom bland många barn och ungdomar och av en läkare kallats "social epidemi".
Därmed har jag alls inte förnekat att det existerar verkliga missbildningar eller (om än ytterst sällan) oklara könstillhörigheter. Jag har bara, likt vänsterfeministen Kajsa Ekis Ekman (som backades upp av liberala feministen Ebba Witt-Brattström), förnekat den moderna, sekulära vidskepelsen att till synes fullt välskapta människor, ja, t o m barnaföderskor och barnafäder, kan vara "födda i fel kropp". Och jag har faktiskt satt den psykologiutbildade journalisten Dan Josefsson (känd från Quick-boken "Mannen som slutade ljuga") på spåret när han var här i Hudiksvall för ett par år sedan. "Ja, vilken kropp skulle man annars vara född i?" (än den man har alltså) - det var Dans slutreplik till mig. Dan som på fullt allvar menar att psykologer är särskilt hemfallna åt grupptryck och sektliknande beteende. Hoppas att han just nu skriver på en bok om detta - den har tyvärr alla utsikter att bli en bästsäljare, även den. Tyvärr för Liberalerna, som, precis som vår partistyrelse anmärker som motivering för sitt avslag, varit synnerligen pådrivande i denna fråga och inte förmått hålla den nödvändiga distansen till den på många sätt vällovliga organisationen Rfsl.
Till de kristdemokrater som känner sig frestade att dryga sig vill jag säga: Liberalerna (och svensk lagstiftning) agerar helt i enlighet med Alf Svensson-doktrinen från 1988 "Man kan aldrig tvinga en kvinna att föda" och socialminister Göran Hägglunds nya, könsneutrala könsbegrepp från 1 juli 2013! Här kan man verkligen med Ebba Busch Thor tala om genusflum!!!!!!!
Nu till mina motioner och partistyrelsens svar på dem:
G123. Ofödda barn som rättssubjekt
Andreas Holmberg, Hudiksvall
Förslag till landsmötesbeslut:
1. att Liberalerna driver på för en revision av abortlagen
från 1974 och annan tillämplig lagstiftning, så att inte
bara för tidigt födda barn i kuvös, utan också ofödda
som är jämngamla med eller äldre än dessa, börjar
betraktas som rättssubjekt och möjliga brottsoffer.
Som vår gamle partikamrat psykologen, kriscentrumledaren
och kommunalpolitikern Björn Lagerbäck i Malmö, larmade
om redan 2007 (KvP 21/2), och som åklagare Jennie Nordin
med anledning av en abortskandal på Karolinska påtalade i
början av detta år 2019 (Dagens Medicin 7/1), kan en avlivning av ett ofött barn i Sverige inte i lagens mening räknas
som dråp eller ens vållande till annans död. (Även om hjälp
med dylika avlivningar som regel inte får erbjudas av sjukvården efter vecka 22, Karolinska trodde ju att det aktuella
fostret var 13 veckor.)
Att en karl (eller kvinna) slår eller sparkar en höggravid
person så att barnet dör ses förvisso som allvarlig kvinnomisshandel. Men överlever den gravida kan ingen bli dömd
för dråp eller vållande till annans död. Ett barn som ännu
inte fötts fram levande kan tydligen, om jag följer Lagerbäck
och Nordin, inte vara något rättssubjekt enligt svensk lag,
ens om det i realiteten skulle vara jämngammalt med eller betydligt äldre än ett barn som ligger i kuvös och räknas som
fullvärdig människa.
Det betyder att mina gamla elever i samhällskunskap hade
faktastöd för att i straffhänseende jämföra en fosteravlivning
i vecka 30 med snatteri eller ännu mindre straffvärda saker.
Jag hävdar liksom åklagare Nordin att detta är stötande.
Det torde också strida mot det allmänna rättsmedvetandet.
Karolinska polisanmälde ju trots allt sig själva för avlivningen av ett foster i just v 30. Men många – även i vårt
parti – verkar inte ens känna till att denna överträdelse av
lagstiftarens intentioner (eller är den inte det?) ö h t inte
bestraffas av svensk lag. Kanske denna okunskap är bra med
tanke på de minstas säkerhet, men i längden måste saken
naturligtvis lyftas fram i ljuset, ifrågasättas och åtgärdas. Vi
socialliberaler får inte bli så fångna i vår egen föregivet feministiska retorik att vi upphöjer den pragmatiskt motiverade
lagstiftningen från 1974 till något slags dogm, och därmed
lämnar över till KD och SD att reagera på detta tämligen uppenbara missförhållande.
PARTISTYRELSENS SVAR: I motion G123 uppmärksammas en vårdskada [sic!]
vid Karolinska sjukhuset 2018 då en läkare felbedömde längden på
en graviditet så att en kvinna gjorde abort i vecka 30, långt
efter den bortre gränsen för då abort är tillåten. Motionären
anser att ofödda barn bör kunna anses som rättssubjekt. Partistyrelsen konstaterar att det finns påföljder vid sådana här
händelser (till skillnad från vad motionären gör gällande).
I det här fallet ledde det till avsked för läkaren som gjorde
felbedömningen. För att en vårdskada ska kunna leda till
åtal måste dock uppsåt finnas, oavsett vem som skadats eller
avlidit. Om någon misshandlar en gravid kvinna så fostret
dör torde det kunna bedömas som grov eller synnerligen
grov misshandel med upp till tio års fängelse. Partistyrelsen
föreslår att motion G123 avslås.
Nej, motionen bör inte avslås! Självklart bör det göras omöjligt att utan rättslig påföljd, d v s en förundersökning som också leder till åtal och fällande dom, låta avliva foster ända fram till förlossningens början - göras omöjligt till att börja med genom att motionen, och därmed åklagare Jennie Nordins vädjan till lagstiftarna, bifalles på landsmötet i Västerås 15-17 november! (OBS: jag hävdade ju aldrig att varje form av "påföljd" saknades! Jag följde bara Jennie Nordins förklaring till varför hon tvingades lägga ner förundersökningen om i detta fall "vållande till annans död").
J204. Återställ könsbegreppen
Andreas Holmberg, Hudiksvall
Förslag till landsmötesbeslut:
1. att Liberalerna verkar för att återställa könsbegreppen till vad som gällde i Sverige före den 1 juli 2013
Jag har som vanligt svårt att fatta mig kort här. Men kanske Uppdrag gransknings program från april om den ökande könsdysforin – som framför allt vuxit just åren efter 2013! – fått även några i partiet Liberalerna att besinna sig. Annars lär min motion naturligtvis avfärdas på sedvanligt maner ännu en gång.
Men jag är inte ensam om min skepsis. Och jag hävdar bestämt att pronomen som ”han” och ”hon” (däremot inte det finska låneordet ”hän/hen”) har med orden ”hane” respektive ”hona” att göra, och att ”man” och ”kvinna” per urgammal definition är just ”hane” respektive ”hona” av arten människa. Den som hävdar något annat – t.ex. den som säger sig vara en hona av arten människa men inte kvinna – har bevisbördan, menar jag. (Manlig hjärna? Manligt uppträdande?).
Folk får förstås tro vad de vill, men här handlar det ju om vilka föreställningar övriga, inklusive stat och kommun, ska behöva officiellt bejaka och bekräfta. Och de nya könsbegreppen introducerades ju inte som just sådana, utan presenterades demagogiskt som ett led i ”avskaffandet av de sista tvångssteriliseringarna”. Detta har tyvärr skadat tilltron till vårt parti och, eftersom alla partier tyckts gå i flock även i denna fråga, i viss mån till hela den parlamentariska, representativa demokratin.
Att lämna tesen ”endast kvinnor föder barn” till extremhögern att försvara var ett gigantiskt missgrepp, även om könsneutraliseringen av könsbegreppen naturligtvis var lika välment som den av äktenskapet. Jag har hittills under min livstid aldrig upplevat något som till den grad påminner om ”Kejsarens nya kläder.”
Liberala rationalister som förfasat sig över att barn för 100 år sedan i svensk skola (och kanske även senare i så kallade konfessionella friskolor) fått lära sig om en enstaka mirakulös jungfrufödelse borde väl ändå kunna se ironin i att svensk kommunal skola i dag förväntas lära alla våra barn och ungdomar att t o m en del karlar föder barn? Klart att folk blir dysforiska.
PARTISTYRELSEN SVARAR:
I motion J204 yrkas att könsbegreppen återställs till vad
som gällde i Sverige före den 1 juli 2013. En liknande motion
väcktes av samma motionär till landsmötet 2015. Motionen
får tolkas som ett förslag om att återinföra kravet på att en
person måste ha genomgått sterilisering för att få byta juridisk könstillhörighet, ett krav som slopades 2013 i en reform
som Liberalerna var pådrivande för. Partistyrelsen vidhåller
att den inte ser anledning att frångå partiets rådande ståndpunkt. Motion J204 bör avslås.
Nej, motionen bör inte alls avslås! Liberalerna som parti och våra barn och ungdomar bör räddas från queerretorik respektive onödig könsdysfori - och i dess spår veritabla könsstympningar - genom att motionen bifalles på landsmötet i Västerås 15-17 november!
