fredag 31 december 2010

Gott slut och Gott Nytt År 2011!

Gott slut och Gott Nytt År 2011!

onsdag 29 december 2010

Tre små eldvakter. Skidutflykt till Gamm

Tre små eldvakter. Skidutflykt till Gammel-Hults.

måndag 27 december 2010

Oj vad snö vi har! Familjen på taket. Fö

Oj vad snö vi har! Familjen på taket. För att förebygga ras.

söndag 26 december 2010

Hur kommer man hem från kyrkan?

Hur kommer man hem från kyrkan?

fredag 24 december 2010

God jul!

God jul!

torsdag 23 december 2010

Så här ska det gå till!

Dagens ros till föräldern Lina Henrysson och prästen Björn Berggren för att de visat hela landet hur debatten om skolavslutningar i kyrkan ska lösas. Vi lärarstuderande i Umeå 1996 gjorde likadant - officiell avslutning på lärarhögskolan och inofficiell i Umeå stads kyrka med kyrkoherde Håkan Holmlund, arrangerad helt av oss oss studenter och kyrkoherden.

Och dagens tistel till den person som på Facebook hotat rektorn i Olofström som ordnade "officiell" avslutning i skolan i stället för i kyrkan.

måndag 20 december 2010

En snörik vinter.

En snörik vinter.

onsdag 15 december 2010

Julbord på Nytorp.

Julbord på Nytorp.

Julgran på Nytorp.

Julgran på Nytorp.

tisdag 14 december 2010

Nytt bryggkaffe sedan 1968?

Nytt bryggkaffe sedan 1968?

Julkort från Bollnäs.

Julkort från Bollnäs.

lördag 4 december 2010

Men varför sa hon inte ifrån DÅ?

Visst är det bra att Mona Sahlin tar bladet från munnen och säger vad vi förstår att hon länge tyckt: att det var en dum idé att ta med Lars Ohly i det rödgröna samarbetet. Men det är just därför väldigt svårt att förstå hur Mona Sahlin 2008 faktiskt kunde gå med på att ta med honom (historiskt med en kommunist i en svensk regering!).

Sahlin borde naturligtvis ha ställt kabinettsfråga DÅ, så hade hon kanske sluppit avgå NU. Genom att inte ta strid då är hon i högsta grad medskyldig till valnederlaget, även om det är grymt hyckleri från de pådrivande till V-arrangemanget att låta Sahlin ta skulden för allt. Det är dåligt av en ledare att "låta sej tvingas" mot sin övertygelse på detta sätt, och det har säkert bidragit till de tvivel som - om än ibland av misogyna skäl - funnits kring hennes ledarskap.

onsdag 1 december 2010

Vinter i Freluga.

Vinter i Freluga.

söndag 28 november 2010

103 år är väl ingen ålder

På min andra blogg skrev jag för några veckor sedan om kyrkoherden em Carl Adolf Murray, 98 år, och hans 90 minuters föredrag om Skogtapeten m.fl. textilier. Men det finns ju folk som är 100+ och still going strong - också. T.ex. tänker jag på Ingrid Luterkort som läste in en ny Dagens dikt på sin 100-årsdag. Eller på fil.dr. Carita Hassler-Göransson i Lund som jag intervjuade när hon var 103. Hon bodde i egen lägenhet och öppnade dörren själv när jag ringde på. "Vill du ha Pommac eller sherry?" frågade hon (jag valde Pommac). Och det slutade med att hon snarare intervjuade mej än jag henne! Alla mina fördomar om 103-åringar kom på skam.

I samma ålder och vid samma vigör verkar Alice Östlund i Trollhättan vara. Radiokorre på onsdagar, liksom. Fyller 104 den 8 december. Vad säger man? Grattis, kanske! (Framför allt till alla lyssnare).

lördag 27 november 2010

Skandal att hbt-personer ska få behandlas hur som helst!

Det är så här i snövita adventstider fasansfullt att se hur länder med utbredd homofobi och omänskliga lagstiftningar nu får t.o.m. FN att backa från grundläggande principer och värderingar. Förenta despoterna kallar Expressen den världsorganisation som vacklar, och skriver:

Afrikas homohatare gjorde gemensam sak med kollegorna i arabvärlden, och tillsammans lyckades de vinna omröstningen i generalförsamlingens tredje kommitté, som behandlar sociala och humanitära frågor.
Ordföranden där heter för övrigt Michel Tommo Monthé och är en ärrad politiker från Kamerun, där homosexuella regelrätt torteras av polisen, och riskerar upp till fem års fängelse om de inleder en relation.
Den som tiger samtycker...

tisdag 23 november 2010

100 år sedan sista (?) av domstol utdömda avrättningen i Sverige

I dag är det 100 år sedan Johan Alfred Andersson Ander, som rånmördat kassörskan Anna Viktoria Hellstens, blev avrättad av vår siste bödel, Dalman. Men läget är ju nu sådant att dödsstraffet ännu praktiseras ännu i många länder, framför allt Iran och Kina men även USA och vår nära granne Vitryssland.
Hur ska man se på detta?
Ja, som jag tidigare påtalat duger inte Amnestys argument att "det är fel att döda för att visa att det är fel att döda." Det argumentet stjälper hela rättsordningen, för i så fall är det ju också fel att ta pengar av någon (böter) för att visa att det är fel att ta pengar av någon (stjäla), och fel att beröva någon friheten (fängelse) för att visa att det är fel att beröva någon friheten (olaga frihetsberövande). Staten och rättssamhället har helt enkelt rätt (ja!) att som straff tillämpa metoder som vore straffbara om vi som enskilda ägnade oss åt dem.
Kritiken mot dödsstraffet måste alltså helt och hållet drivas längs andra linjer. Vanligast är kanske den om gottgörelse vid felaktiga domslut. År i fängelse kan man knappast heller kompenseras för fullt ut, men man kan i alla fall - om man fortfarande lever - nås av en ursäkt och åtminstone ett försök till kompensation i form av penningmedel. Är man död så är man död och inga ursäkter hjälper. Dessutom ska ju någon utföra dödsstraffet, och det är knappast något särskilt roligt uppdrag om man inte är ren sadist. Dessutom legitimerar man segrande diktatorers sätt att för alltid bli av med besvärliga konkurrenter eller oppositionella (Saddam Hussein skulle givetvis avrättat George Bush om han kunnat ta kontrollen över USA).
Men även om en brottsling är skyldig utom allt tvivel, har erkänt brottet och kanske t.o.m. själv önskar dödsstraffet istället för långa fängelseår (som inte självklart upplevs som så mycket humanare), så återstår den andliga dimensionen: Det är obegripligt att t.ex. presidenter som George Bush - som definierar sej själva som troende - kan ta på sitt ansvar att skicka en person som Saddam Hussein rakt in i evigheten. En som inte ångrat sina brott, en som av allt att döma vägrat försona sej med såväl Gud som människor - och så pressar Bush på för att han ska avlivas! Och att ha ett system där bara ångrande syndare kan avrättas, duger förstås inte heller. Alltså bör folk inte avrättas över huvud taget.
Jag anser att både Amnesty och andra borde prova den här argumentationen gentemot både USA och muslimska dödsstraffsanhängare i Mellanöstern. Den borde i varje fall vara värd att pröva. Att den skulle bita på materialistiska, kommunistiska Kina har jag dock inga som helst förhoppningar om.

onsdag 27 oktober 2010

Skratta och gråt!

Nej, det är visst inte din snorre han menar, lärarkandidaten som Maciej Zaremba menade i sin underbart knäckande kulturartikel om svenska för invandrare m.m.! Gör Zaremba till minister - nej, de är redan för många, men till läromedelsförfattare!

Och om bemötandet av Sverigedemokrater och andra har han skrivit en nästan lika tänkvärd artikel. Leve Zaremba! Tack för att du finns!

Gärna omval i Värmland, Halland och Göteborg

Det ska bli intressant att höra hur det blir den 17 november: Om valprövningsnämnden kommer fram till att det ska bli omval i tre valkretsar eller ej. Att valmyndigheten - som ansvarat för valet - avråder är inte särskilt märkligt, men beskedet om tre veckor kan bli det motsatta. Lyssna alldeles särskilt på Gunnar Falkemarks intressanta resonemang!

måndag 25 oktober 2010

Smaka på soporna!

Så sjukt! Se Uppdrag Gransknings program "Smaka på soporna"om du inte redan har gjort det! (Tittbart till den 23 november). Att vi slängde 1/4 till 1/3 av maten visste jag sedan förut, men 2/3!!!!!

tisdag 12 oktober 2010

Underbart - en präst som avslöjar hyckleriet i statskyrkofrågan!

Jag finner inte ord för den glädje som bemäktigar sej hela min varelse när jag läser kyrkoherde Per Kristianssons debattartikel på DN Debatt. Jag har länge förtvivlat frågat mej varför inte fler präster inom Svenska kyrkan själva ryter ifrån mot det hyckleri som råder, när man påstår att Svenska kyrkan sedan 10 år tillbaka är fri från staten - och ändå fortfarande styrs av de politiska partierna!

Nu låter en präst höra sej i den breda offentligheten. Inte en dag för tidigt. Och inte ett ord för mycket. Det skulle glädja mej oerhört om präster, politiker och missionsföreståndare nu kunde komma med ett kraftfullt instämmande till detta positiva och konstruktiva förslag.

måndag 11 oktober 2010

Verner von Heidenstams dikter

Politiskt ger jag inte mycket för Verner von Heidenstam. Inte för Norges Knut Hamsun heller. Det hindrar inte att båda hör till Nordens största diktare (vad Göran Hägg än säger!). Och nu finns Verner von Heidenstams Dikter i blädderbart skick på www.archive.org - en sann bok- och lyrikupplevelse!

(Till mina favoriter hör Gullebarns vaggsånger I-V; en fantastisk blandning av nonsensvers och centrallyrik).

Nej till KUB-testet av etiska skäl

Man kan faktiskt som landsting avstå från att erbjuda KUB-testet. T.ex. Hallands läns landsting gör det med en fullt relevant hänvisning till alla människors lika värde och att inga - t.ex. barn med Downs syndrom - ska stämplas som mer oönskade än andra. Intressant diskussion och även personliga erfarenheter verkar ligga bakom.
Ändå tycker jag att fosterdiagnostik i sej själv inte behöver vara något problem (bortsett från den något ökade missfallsrisken i somliga fall). Att i förväg veta att barnet har Downs syndrom borde rimligen lika gärna kunna förbättra mottagandet som försämra det. Att avliva eller uppliva är och förblir ett moraliskt val; själva kunskapen är - eller borde vara - etiskt neutral.
Etiskt neutralt är däremot inte vad man väljer att lägga pengar på, eller underförstådda motiveringar till detta, så visst kan och bör KUB-testerna ifrågasättas. Särskilt som antalet födda med Downs syndrom halverades på 2 år i Danmark sedan testerna infördes 2003 (och där nästan alla som får veta om syndromet i förväg verkligen också gör abort). Att detta resultat beskrivits som en medicinsk framgång är extra stötande. Visst stinker det rashygien.
Jfr diskussionen kring information om XX- eller XY-kromosomer...

lördag 9 oktober 2010

Brittsommardag i Bollnäs. 10 grader.

Brittsommardag i Bollnäs. 10 grader.

onsdag 6 oktober 2010

Vedträt i flocken

Inte illa av Eva Brunne att lyckas "predika ut" Sverigedemokraterna - kasta ett vedträ i flocken så tjuter den som blir träffad!

En annan sak är att själva riksdagsgudstjänsten, medverkande katolik och missionare till trots, är en märklig rest av det statskyrkosystem som bara Sverigedemokraterna säger sej vilja ha kvar...

måndag 4 oktober 2010

Härligt att se timmerlass på järnväg!

Härligt att se timmerlass på järnväg!

fredag 1 oktober 2010

Tänkvärd undersökning av Bengt Held om heteronormativitet

Läs ännu ett intressant och informativt inlägg av Bengt Held:

Ordet heteronormativitet är, precis som ordet homofobi (som ofta används som synonyma begrepp), så gummiartat att jag kan förstå om de politiska partierna inte vill använda det som beteckning på sin egen inställning eller t.o.m. säger sej bekämpa den. Ibland påstås ordet innebära okunskap om att somliga är homosexuellt orienterade. Men om man med ordet heteronormativitet - och observera Bengt Helds nyanserade försök till definition! - menar åsikten att det är en fördel för ett barn att, allt annat lika, ha både en pappa och en mamma, eller att man även i framtiden ska kunna ha skilda dam- och herrtoaletter (för att inte tala om omklädningsrum!), så blir det, menar jag, helt absurt att säga sej vilja bekämpa heteronormativiteten och att inte ens Kristdemokraterna längre säger sej vara ens moderat heteronormativa!

Den positionen har Kd istället lämnat över till Sd. Ett parti som på många sätt verkligen framstått som homofobiskt likaväl som främlingsfientligt (kolla t.ex. in partisekreterare Björn Söders uttalanden genom åren). Men tyvärr är det smashläge för Sd i den här frågan, och om alla partier börjar få för sej att vissa män kan föda barn - att folk ska få fri definieringsrätt av sitt s.k. juridiska kön, alltså - och att vem som vill ska få definiera sej som tillhörig ett tredje kön (som Vänstern och Svenska kyrkans studieförbund Sensus vill), ja, då kan Sd fort fördubblas i ännu ett riksdagsval. Piratpartiets åsikt om att det juridiska könet ska avskaffas helt är mest konsekvent, men t.o.m. Bengt Held upptäcker i det fallet att det skulle sabba löne- och vårdstatistiken - fast den sabbas ju även av de övriga partiernas queerfeministiska (tokfeministiska) idéer. Om de får hållas.
Varning utfärdas härmed till alla övriga politiker: anpassa INTE er politik till Sverigedemokraterna (det är inte det jag säger) men se noga till att bara stå för åsikter som ni verkligen står för och kan försvara även i motvind. Jag unnar ingen sverigedemokrat glädjen att ropa: Kejsaren är naken! Därför har jag redan gjort det själv och hoppas att det hörs.

Tänkvärt av Bengt Held om Jimmie Åkesson och Rocky

http://bengtheld.blogspot.com/2010/09/jimmie-akesson-sd-och-rocky.html Observera Rocky-citatet! Rfsl och Sverigedemokraterna och urkristendomen har föga gemensamt i övrigt, men förmågan att ta stryk men ändå fortsätta gå framåt förenar dem faktiskt (tidigare var Sd mest för att ge andra stryk, men har tydligen nu lärt sej av Rfsl:s och urkristendomens framgångsfaktorer).

onsdag 29 september 2010

Höstfärgerna börjar komma. 12 grader mit

Höstfärgerna börjar komma. 12 grader mitt på dagen.

tisdag 28 september 2010

Cykelallé i Röste.

Cykelallé i Röste.

På hemväg. 'Ja, vårt land är Hälsingland

På hemväg. 'Ja, vårt land är Hälsingland.'

Expeditionen på Nytorp.

Expeditionen på Nytorp.

Framme i Nytorp!

Framme i Nytorp!

Bruks - en stor och viktig arbetsplats i

Bruks - en stor och viktig arbetsplats i Bollnäs kommun.

Träslottet i septembersol.

Träslottet i septembersol.

Välkommen till Arbrå.

Välkommen till Arbrå.

Vacker väg till jobbet!

Vacker väg till jobbet!

måndag 27 september 2010

Uppror genom tradition...

Dråpligt hur det svänger och hur man ständigt måste finna nya sätt att göra uppror. Och så förutsägbart det blir, ungefär som hög- och lågkonjunkturerna (och kjollängden?). Finns det ingen etisk Keynes någonstans som kan jämna ut svängningarna och "kapa topparna" av moralism resp. hedonism?

lördag 25 september 2010

Vad vilja socialdemokraterna - eller folkpartisterna?

Nu haglar insiktsfullheterna från Birger Schlaug. Det han skriver på sin blogg om partiernas eftervalsanalys handlar inte bara om socialdemokraternas, utan lika mycket om folkpartisternas, moderaternas et c. världsbild. Och August Palms berömda fråga "Vad vilja socialdemokraterna?" gäller lika mycket socialliberalerna.

"Politik är att vilja", sa Palme. "Politik är att sälja", känns det oftare som nuförtiden.

torsdag 23 september 2010

Skolval och kommunalval

Ett inlägg till med anledning av de hyperintressanta nyheterna i dagens nummer av Ljusnan:

1) RESULTATET AV SKOLVALET
Jag kommer så väl ihåg när Folkpartiet liberalerna fick 0,5% av rösterna i skolvalet i Storuman. Det var 200 röster och jag kunde inte låta bli att skänka skolans ensamme folkpartist en tacksamhetens tanke. Tänk, 0,0% för Folkpartiet liberalerna - hur hade det känts?
På det långt större Torsbergsgymnasiet har vi idag - enligt Ljusnans uppgifter och mina beräkningar - omkring ett dussin bekännande folkpartister bland eleverna. (Ca 3% av de endast omkring 400 röstande). Större andel än på Luspengymnasiet 1998 i alla fall!
Men på Torsbergsgymnasiet har samtidigt över 70 elever röstat på Sverigedemokraterna i skolvalet 2010, alltså ca 18% av de röstande!!! Och även om skolval är skolval, med allt vad det innebär av halvskoj och "lösa skott" (jfr vad Kpml(r) kunde få i Lule på 70-talet) så ser jag utvecklingen som alarmerande för oss liberaler (precis som när marxismen och Kpml(r) var i farten).

2) RESULTATET AV KOMMUNALVALET
Jag vill verkligen uppmuntra våra lokala partirepresentanter i deras utomordentligt krävande uppgift att få ihop en hållbar "regering" här i Bollnäs. Bollnäs behöver en styrande majoritet, trots den nu mycket splittrade partibilden. Och att Folkpartiet bör söka ingå i den, ser jag som en självklarhet efter den tydliga uppmuntran väljarna givit (närmast fördubblat röstetal!).
Men inte till varje pris som helst, naturligtvis. Den andra framgångssagan i Bollnäs (förutom tyvärr SD), Bollnäspartiet, är för mej varken fågel eller fisk. Bra att de känns på pulsen, och jag vill inte utesluta någonting i det här läget, men nog hade samarbete varit lättare om BP a) inte blivit större än varje borgerligt parti för sej och b) inte letts av förre kommunalrådet Olle Nilsson Sträng - ska han bli kommunalråd igen nu som ledare för det största partiet i en ny allians? Vi ska väl inte förfalla till en lokal moderats ökända ordval, men om det epitet han försökte klistra på vår gruppledare är relevant någonstans, så är det väl beträffande Olle? Olle erkände ju också i Ljusnan-intervjun: ska han vara med någonstans, så vill han leda! Och får han inte det, så är han inte nöjd med att vara vanlig medlem, utan då blir det till att bilda något helt nytt!
Har han den inställningen med sej i ett allianssamarbete, så blir det ju helt förödande. Då samarbetar jag hellre med den återstående delen av (S). Däremot kan jag inte tänka mej någon reell politisk samverkan med vare sej (V) eller (SD).

Birger Schlaug: Lika bra att dom är inne

Klokt och tänkvärt - som så ofta - skriver det tidigare miljöpartispråkröret Birger Schlaug på sin blogg om Sverigedemokraterna och attityderna till dem. Vi ska hålla skarp distans i sak, men ska det betyda att vi vänder ryggar, pratar i mun och intar samma mobbande attityd som vi anklagar Sverigedemokraterna för? Dessutom kommer attityden inte att hålla i längden, och då ser det bara värre ut när vi plötsligt faktiskt börjar prata med dem (va? har vi blivit rasister allihop?).

(Helt klart har media en roll här. Om en handskakning och ett vänligt leende kablas ut som något slags politisk överenskommelse, vågar man ju inte ens hälsa).

Lars-Erick Forsgren om partistöd och demokrati

En annan bra text står socialliberalen Lars-Erick Forsgren för. Han har alldeles rätt i att partiernas ekonomi borde vila på medlemsavgifter i stället för partistöd, som bara bidrar till att partierna utvecklas till att bli valkampanjorganisationer snarare än folkrörelser.

Demokratin är i fara - och just den saken är inte Sverigedemokraternas fel.

Sanna Rayman - så sant som det är sagt

Riktigt, riktigt bra skriver Sanna Rayman på Svenska Dagbladet i dag om Miljöpartiets möjligheter att ta ett positivt ansvar i svensk politik. Själv tror jag mer på en stark minoritetsregering med stöd av vettiga socialdemokrater i viktiga frågor som inte omedelbart rör budgeten (t.ex. utrikespolitiken), men naturligtvis är det vettigt att pröva samarbete med Miljöpartiet, som har vettiga åsikter om friskolor och arbetsgivaravgifter och som skulle kunna dämpa den borgerliga kärnkraftsentusiasmen något.

Och jag håller med Sanna om att troligen de allra, allra flesta (utom Sverigedemokraterna) i smyg har hållit tummarna för en borgerlig majoritetsregering under den rafflande rösträkningen. (Nej, rösterna verkar inte räcka till det, men nog var det bra nära).

onsdag 22 september 2010

Solsönernas saga

Solsönernas saga framförd av Höghammarskolan på Bergvallhallen, i regi av Alicja Rowinska. Trots att manuset skrevs redan i våras, med utgångspunkt från samiska skapelseberättelser, kändes pjäsen som en direkt och drabbande replik på Sverigedemokraternas framgångar i helgens val. Ett stort tack till alla medverkande!

Härlig höstdag vid Ljusnans strand.

Härlig höstdag vid Ljusnans strand.

Oväntad dramatik

Inte för att jag tror att det räcker... men nog är det dråpligt att det finns spänning kvar i luften ännu tre dagar efter valdagen! Och att alliansen skulle kunna få en majoritet av rösterna utan att få en majoritet av riksdagsplatserna! Vi som klagade så på USA efter deras presidentval år 2000 - och USA har ju ändå aldrig ens försökt låtsas som om deras valsystem vore proportionerligt.

Systemet måste absolut göras om! Nästa val kan ju bli ännu jämnare. Och jag är ö.h.t. skeptisk till tanken att jag som "gävleborgare" nödvändigtvis skulle vilja representeras i riksdagen av någon från Gävleborg. Som dessutom är en 40-årig lärare och trebarnsfar, typ. När jag kanske egentligen tycker att en engagerad, 68-årig sjuksköterska från Mörbylånga skulle företräda mej bäst.
Den politiska korporativismen är i grunden fascistoid eller i varje fall högst oliberal som representationsidé. Det roliga med politiska partier är ju att de ger oss en möjlighet att bryta oss ur våra trånga skrankor och samarbeta ideologiskt med mycket "annorlunda" människor - det finns faktiskt rika sossar som gillar att betala skatt och fattiga moderater som inte gör det.

Amerikansk obskurantism

"Don´t ask, don´t tell"-principen må ha varit ett clintonskt försök att komma tillrätta med förbudet mot homosexuella militärer. Likafullt är den ohållbar. Det är bra att Barack Obama arbetar för att få bort hymlet, och det är dålig stil av senaten att inte haka på. Homosexuella kan faktiskt behärska sej, precis som heterosexuella om man vid något tillfälle skulle behöva dela duschrum med en kvinnlig kollega - som väl inte är förbjudna ens inom det amerikanska försvaret?

Glada Hudik-teatern - och om att adoptera bort eller abortera bort

Såg igårkväll ett underbart program om Glada Hudik-teatern, ett flaggskepp för hela Hälsingland och ett av de mest positiva inslagen i 2000-talets Sverige ö.h.t. Sällan blir det så tydligt hur förväntningar kan hjälpa eller stjälpa, beroende på om det handlar om en uppmuntrande eller nedgörande människosyn.

Men när det talades om hur föräldrar på 60-70-talen blev tillfrågade om de ville behålla eller adoptera bort barn med Downs syndrom, kunde jag inte låta bli att reflektera över den s.k. utvecklingen. Idag kan man ju nämligen bli tillfrågad om man vill behålla eller abortera bort barn med Downs syndrom (som får avlivas även efter vecka 18, när av samhället mer önskade individer blivit fridlysta).
Och jag är därför, trots den fantastiska Glada Hudik-teatern, inte helt övertygad om att vi nu blivit så mycket mer humana än vi var på 70-talet. Eller ens jämfört med situationen på 30-talet. Det rashygieniska monstret sticker upp sitt fula tryne även på andra håll än hos Sverigedemokraterna. Barn med Downs syndrom är däremot inga monster.

Statsvetaren Magnus Hagevi om KD och SD

Läs gärna även vad statsvetaren Magnus Hagevi skriver om KD och SD. Helt klart är ju att SD tagit många röster från både S och M.

Två intressanta krönikor

måndag 20 september 2010

Fler utjämningsmandat till nästa gång!

Socialdemokraterna backade stort - men har ändå fått fler mandat än de borde ha fått i relation till rösterna! Småpartierna är underrepresenterade, S och M överrepresenterade (de 39 utjämningsmandaten räcker helt enkelt inte till).

Det mest olustiga är ju om det på onsdag visar sej att alliansen blivit större än samtliga oppositionspartier tillsammans (inkl SD) och ÄNDÅ inte fått en majoritet av mandaten. Det är fullt möjligt att det blir så, säger matematikprofessorn som vill reformera vallagen än en gång (senast skedde det efter "lotteririksdagen" 1973-76, när antalet ledamöter minskades från 350 till 349).

Dagen efter-känslan och Björklunds vrede

DAGEN EFTER-KÄNSLAN OCH BJÖRKLUNDS VREDE
(Ett försök till valanalys)

Trots stora moderata framgångar i riksdagsvalet och stora folkpartistiska i kommunalvalet (grattis, ni på listan, här är vi lika stora som Centern nu!), så är den dominerande dagen-efter-känslan stora kopparslagare. Åtminstone för mej (jag vet förstås inte hur det är för er andra). Naturligtvis beroende på Sverigedemokraternas framgångar både lokalt och på riksplanet: de är nu större än Kristdemokraterna på riksplanet och större även än Folkpartiet liberalerna i Gävleborg, där de tyvärr liksom i Skåne ligger över riksgenomsnittet - Backman ut/Sandstedt in???

På riksplanet sitter ju alliansen kvar med ett stabilt budgetmandat i a f, även om det kanske blir nyval av andra skäl så småningom. Lokalt är ju allt en enda röra, och ska det alls kunna bildas någon regeringsduglig majoritet, där Folkpartiet liberalerna givetvis för kommunens skull bör ingå, måste en hel del personliga antipatier läggas åt sidan. Jag förutsätter dock att vi som liberalt parti varken sätter oss i allians med sverigedemokrater/rasister eller mer sympatiska vänsterpartister/kommunister. Olles Revanschparti med snabba-beslut-profilen känns ju inte heller direkt inbjudande. Socialdemokraterna under Lahenkorva/Centerwall har jag däremot inga problem med (särskilt nu när Olle är väck), inte heller med de övriga "allianspartierna", av vilka ju dock Centern är svårt skadeskjutna och Spörs-Ingvar känns lite... ja....

Det märkliga och tråkiga som hänt på riksplanet är ju att trots att alliansen totalt sett gått FRAMÅT med 1,2 procentenheter (en ökning med över 2% enligt normal procenträkning) och uppnått över 49%, så har alliansen förlorat 6 mandat (enl. Ljusnan bl.a. Hasse Backmans), alltså minskat sina riksdagsplatser med över 3% enligt normal procenträkning! Alltsammans beroende på att Sverigedemokraterna fördubblat sitt röstetal (+50% alltså) och gått från 0 till 20 mandat (en oändligt stor ökning procentuellt). Deras 3% av väljarkåren i förra valet har ju hittills helt saknat representation i riksdagen p.g.a. spärren, vilket i ärlighetens namn gjorde att övriga partier varit lite "överrepresenterade" den gångna mandatperioden. Hursomhelst är resultatet bedrövligt, ännu mer alamerande än 1991 - tänk vad några mandat kan betyda! - men vi har ju bättre budgetregler nu än då och jag tror faktiskt att det ska gå att göra upp med vettiga socialdemokrater om t.ex. utrikespolitik och Afghanistan. (Många sossar har känt sej lindrigt bekväma med V- och MP-radikalerna). Och kan beroendet av S och MP dämpa kärnkraftsentusiasmen inom FP blir då åtminstone jag inte direkt ledsen.

Men som sagt, valresultatet är riktigt, riktigt trist - och en valrörelse där Fredrick Federley (C) än en gång blir nerslagen känns för bedrövlig. Senast skrev jag ett varmt sympatimejl till honom - och fick samma kväll ett uppskattande svarsmejl! - och jag är personligen övertygad om att det ligger homofobi bakom överfallen. Det finns förfärliga tendenser i utvecklingen, och alla högervindar är inte precis av godo. (Inte vänstervindar heller, jag avskyr verkligen de vänstertrakasserier av Sverigedemokrater som bara givit dessa ytterligare stöd). Sverigedemokraternas invandrarfientlighet är välkänd och väldebatterad, men partisekreteraren Söder och många andra sverigedemokrater har uttalat sej om homosexualitet och Prideparader på ett sätt som ger Åke-Green-i-kubik-vibrationer. Som alltså inte bara handlar om relevanta ifrågasättanden av queerideologin, utan om direkt vedervilja och önskan att trycka ner en redan utsatt grupp.

Nu är det ju så som Bert Karlsson insiktsfullt sa där han på valnatten satt ihop med Bengt Westerberg (vilken TV-grej!), att vårt folkparti - trots väl dokumenterad invandrarvänlighet - ofta smutskastats för att vi lyft inte bara invandringens många positiva sidor (ja!) utan också integrationsproblematiken. T.o.m. Mauricio Rojas, Ana Maria Narti och Nyamko Sabuni har ibland utmålats som om de vore något slags Sverigedemokrater eller åtminstone Folkepartister. Nu får vi hit en riktig filial till Dansk Folkeparti - Sverigedemokraterna borde väl egentligen heta Skånedemokraterna? - och de som jämfört Folkpartiet liberalerna med dem borde skämmas. Målar vänstern och media ut Folkpartiet som något slags Sverigedemokrater tycker väl folk att de lika gärna kan rösta på de riktiga Sverigedemokraterna - som nu, ve och fasa, är större än Folkpartiet liberalerna här i Gävleborg!

Vad vi som liberaler dock även borde erkänna är att vi inte alltid stått upp för Kristdemokraterna när de av radikalfeminister och queerideologer (även i vårt parti) och Elisabet Ohlson Wallin och liberala ledarskribenter utmålats som något slags halvfascister för att de velat bevara ett särskilt begrepp för förbundet mellan man och kvinna - och för att de ansett att det är en fördel för ett barn att, allt annat lika, ha en pappa jämfört med att ingen pappa ha. (Eller att, allt annat lika, ha en mamma jämfört med att ingen mamma ha). Enstaka KD-are har definitivt uttalat sej homofobiskt; jag tänker särskilt på Erling Wälivaaras jämförelser med pyromaner och kleptomaner. Men som parti betraktat går det - apropå galna jämförelser! - inte att jämföra med det verkligt homofoba parti som nu t.o.m. på riksplanet blivit större än Kristdemokraterna. Och detta i en tid när rätten till asyl för människor som förföljs för sin läggning och/eller tro borde vidgas snarare än minskas ("ni behöver väl inte visa er läggning/tro så där offentligt", får man ju höra ibland av folk som inte skulle drömma om att säga så om politiska övertygelser).

Jan Björklund röt ifrån och blev riktigt arg över att journalister och andra försökt "kleta fast" något slags invandrarfientlighet på honom och FP för vissa begränsade språkkravs och burkaförbuds skull. Rätt gjorde han. Inte minst rätt hade han i att om inte vi anständiga partier vågar ta upp de integrationsproblem som finns, så lämnar vi över de frågorna till extremisterna.

På samma sätt menar jag att både jag och andra sansade liberaler och kristdemokrater har all rätt i världen att ryta ifrån när journalister eller vissa inom både den egna kyrkan eller det egna partiet försöker "kleta på oss" homofobstämpeln. Svante Nycander har, tror jag, helt rätt när han i senaste Frisinnad tidskrift jämför könsretoriken idag med klassretoriken på 60-70-talen och hävdar att forskningen inte nu mer än då lyckats hålla sej fri från pk-trenderna. Och precis som på 60-70-talen används utsatta grupper (då de fattiga, nu homosexuella och utsatta kvinnor) som något slags slagträ för "högre syften", för kulturrevolutioner av olika slag, ofta drivna av s.k. intellektuella med svag förankring i de verkligt utsattas värld. Att queer-feminismen lagt rabarber på - och därmed misskrediterar - jämställdhets- och homofrågorna tycks mej alltmer uppenbart.

söndag 19 september 2010

Så där ja! Då har man röstat då.

Så där ja! Då har man röstat då.

I Ljusdal en ljus valdagsafton. Men jag

I Ljusdal en ljus valdagsafton. Men jag hinner hem, jag lovar!

Omlastning i Risänge. Snart hemma för at

Omlastning i Risänge. Snart hemma för att rösta.

På kurs i Mellansel.

På kurs i Mellansel.

måndag 13 september 2010

Vi firar svärfar idag! Men 75 är ju inge

Vi firar svärfar idag! Men 75 är ju ingen ålder nuförtiden.

fredag 10 september 2010

Det blir bara för dumt ibland

Insänt till Ljusnan 8/9 2010

DET BLIR BARA FÖR DUMT IBLAND

Jag är en socialliberal och hyfsat vidsynt trebarnspappa som på 1900-talet trivdes bra på Rosa caféet i Lund, där jag fick efterlängtade komplimanger för mitt röda hår och skägg! Jag hade också en god granne där som bytte namn i samband med att han "kom ut" - men naturligtvis var samma härliga kille ändå.

Om min dotter (snart fyllda 8) om åtta år berättar att hon inte kan tända på några killar alls utan bara på tjejer, har jag alltså, som många andra föräldrar sedan 80-90-talet, en positiv mental beredskap för att klara det.

Men om hon kommer och säger att hon visst kan tända på killar, men att hon ändå tänker bilda familj med sin tjejkompis eftersom både biologilärare och konfirmandpräster sagt att det går precis lika bra, så kommer jag absolut att höja på ögonbrynen. (Vår kära dotter förblir hon förstås om hon så blir ihop med två tjejer eller en av sina [vuxna] brorsöner, det är inte det saken gäller).

Och om hon kommer och säger att hon egentligen inte är en tjej utan en kille som fötts i fel kropp, så blir jag så klart orolig för att hon drabbats av en modern tvångsföreställning och säger att hon duger precis som hon är och inte blir mindre kvinna för att hon gör s.k. killgrejer.

Men om hon dessutom kommer och säger att hon vill betraktas som kille men fortfarande kunna föda barn, så kommer jag att skratta gott och hjärtligt och säga ungefär så här:

Ja du, nästan alla partier tyckte efter Pride 2010 att det kunde räcka med några skäggstrån för att kvinnor skulle få betraktas som män. (Snart skippades även kraven på fjun). Vänstern och Svenska kyrkans studieförbund Sensus försökte även lansera ett tredje kön, med fri anslutning för alla som varken ville vara män eller kvinnor. De gemensamma toaletterna blev också fler, som bl.a. Carin Jämtin (S) krävt.

Men när man sedan skulle ha gemensamma omklädningsrum och idrottstävlingar, så blev det tvärstopp!

Man hade då även upptäckt att den i jämställdhetsarbetet så viktiga löne- och vårdstatistiken saboterades av att queerfeminister registrerade om sej till män för att få bättre behandling eller påvisa könets totala irrelevans. Och då kom man på att folk som födde barn nog bör ses som kvinnor i alla fall, precis som förr i tiden.

"Så kära du", kommer jag att säga, "klä ut dej som du vill och gå på fler karnevaler, och kämpa för större rättvisa mellan könen, men be inte mej kalla dej min pojk eller dina barn kalla dej sin pappa!"

"Det säger du bara för att du är svensklärare", kontrar hon väl då. Men sedan hoppas jag att vi kan skratta åt knasigheterna tillsammans, och att fler än vi vågar göra det 2018. Även politiker, journalister, lärare och präster.

Höger- och vänsterspökena driver folk till alliansen

Det bär mej nästan emot att säga det, men helt klart driver Sverigedemokraternas framgångar folk att rösta på alliansen. Så här är det: Ingen vill att Sverigedemokraterna ska få politiskt inflytande i en vågmästarroll. De gröna har inte skuggan av en chans att få över 50% av rösterna - men det har alliansen! Alltså verkar det som om även en del gråsossar nu går över till Reinfeldt för att säkra en regeringsduglig, pålitligt demokratisk majoritet. Håller ni med mej om den analysen?

F.ö. kan man ju undra om det bara är arbetare som gått till Sverigedemokraterna? Det kan ju faktiskt se ut som om det är vänsterblocket som tappat väljare dit och inte så mycket högern. Dock tvivlar jag på det, eftersom jag ju enligt förra stycket tror att moderaterna fått en hel del S-väljare (som vanligt tycks det svårare att gå till mittenpartierna...).

Men som jag skrev i förra inlägget: det verkliga sänket för Mona Sahlin är Lars Ohly. Lars Ohly har LO som initialer, och det var som jag förstår det LO som drev igenom att vänstern skulle med i oppositionens regeringsalternativ. En rejäl felsatsning, både ideologiskt och strategiskt. Som Lena Mellin skrev efter att Lars Ohly intervjuats i TV: "Lars Ohly är bra för Vänsterpartiet, inte för de rödgröna."

torsdag 9 september 2010

Lars Ohlys historia

Efter alla vackra sommarbilder - jo det är sommar om än september och en och annan halv nattfrost - känns det nästan opassande att lägga in en utredning om Lars Ohly. Men den nutidshistorien hör till vår viktigaste, nu när en kommunist var tänkt att komma in i regeringen. Fast den idén hör till den sämsta socialdemokraterna har kommit på - även rent partitaktiskt sett - och Mona Sahlin ska ha heder av att helst ha velat undvika den "lösningen" (det var andra, typ LO, som drev fram den).



tisdag 7 september 2010

Vevlinge.

Vevlinge.

Vevlingestrand en skön septemberdag.

Vevlingestrand en skön septemberdag.

Vevlingestrand utan badare! Nej nu...

Vevlingestrand utan badare! Nej nu...

Strålande sol och 20 grader. Vaddå höst?

Strålande sol och 20 grader ute på Vevlingestrand. Vaddå höst?

Insändare i skolfrågan

Följande replik på en insändare från en tidigare skolledare i Bollnäs skickade jag in till Ljusnan i går 6/9:

ALLA SKA JU MED, HÅKAN CARLBERG!

Skolledaren m.m. Håkan Carlberg (Ljusnan 6/9) har alldeles rätt i att hälsan tiger still och att den svenska skolan oftast fungerar väl.

Men det är helt rätt av Folkpartiet liberalerna och skolminister Björklund att inte nöja sej med det. Trots att det väl kunde vara frestande att börja skyla över bristerna i skolan efter att ha haft ett övergripande ansvar för den i 4 år.

Just här citerar jag gärna sossarnas slogan: ”Alla ska med!” (Om än inte nödvändigtvis till högskolan). Varje icke fungerande klass, varje mobbad elev, varje saboterad lektion och förstörd utrustning är ett stor misslyckande.

Det kan vara lätt att som skolledare få en alltför glättad bild av situationen ”på golvet.” Nästan varje lärare lyckas bra med vissa grupper, mindre bra med andra, även om man haft andra jobb. Om inte annat är alla p.g.a. schemat mer slitna när de möter vissa än när de möter andra; detsamma gäller förstås eleverna.

Och just i medvetenhet om skoldagens olika utmaningar är det viktigt att elever, föräldrar, lärare, skolledningar och politiker tillsammans vågar både uppmärksamma problemen och ta gemensamt ansvar för bra lösningar. Dit hör förstås tydliga ramar – som inte alls utesluter kramar! – när det gäller allt ifrån kursplaner till budgetansvar och uppförandekoder.

Jag försvarar inte alla Björklunds och FP:s förslag på skolområdet. Bl.a. är det onödigt och olämpligt, och närmast ogörligt - att som politiker sitta och försöka peka ut exakt vilka områden inom t.ex. historieämnet som är viktigast, och därmed också vad som är mindre viktigt att berätta om. Eller vad som ska ingå i en litterär ”kanon”.

Men att det är viktigt att alla barn får goda kunskaper i skolan, och att både lärare och elever behöver en bra, gärna bättre arbetsmiljö med förstärkningar av elevhälsan - det är nog både jag, Jan Björklund och Håkan Carlberg rörande ense om.

måndag 6 september 2010

Min fina fru sitter i trädgården.

Min fina fru sitter i trädgården.

Omskärelse och fosterfördrivning

Som folkpartist och socialliberal blir jag glad över att sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) ryter ifrån mot de landsting som nekar judar och muslimer att hjälpa till omskärelse av pojkar. Ingreppet är visserligen oftast inte medicinskt motiverat, och därigenom diskutabelt ur principiellt medicinsk synvinkel. Men eftersom det inte heller vållar pojkarna skador - särskilt inte om de utförs av utbildad personal - kan det vara väl motiverat att landstinget utför det.

Man kan med fullt fog jämföra med det mycket större ingreppet att döda ett foster. I allmänhet är inte heller detta ingrepp medicinskt motiverat - inte ens om fostret har Downs syndrom, vilket väl i normalfallet inte kan vara något skäl till avlivning? Men där resonerar man pragmatiskt som så, att det i varje fall är bättre att utbildad personal gör ingreppet under säkra former (för föräldern, inte för den lille/lilla i magen), än att kvacksalvare vållar att både mor och barn går åt.

So what´s the difference? Att det lilla ingreppet önskas av religiösa skäl (därtill av suspekta individer som judar och muslimer), medan det stora - och för individen dödande - ingreppet vanligen sker av materialistiska/hedonistiska skäl (därtill av helt vanliga "kristna")?

söndag 5 september 2010

Löjliga samvetsskrupler vid en jämförelse

Jag brukar inte höra till dem som förhånar samvetsskrupler. Tvärtom anser jag att de ska mötas med yttersta respekt.
Men ibland blir "sila mygg men svälja kameler"-syndromet ändå lite för komiskt. T.ex. när det gäller hur många läkare känner samvetsagg inför att skära bort lite förhud på judiska eller muslimska barn (om det åtminstone gällt tjejer, då hade jag förstått dem bättre), medan de inte precis brukar gå ut i media med några samvetsbetänkligheter inför rena avlivandet av några månader yngre individer - inkl. det selektiva avlivandet av foster med Downs syndrom. Tänk om följande scenario hade gällt fosterfördrivning:

I till exempel Västra Götaland är motståndet bland läkarna så stort att det inte finns något sjukhus i regionens regi som utför operationerna.

En som vägrar är Lars-Göran Friberg, överläkare vid barnkirurgiska kliniken på Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg.

– Barnet är helt friskt. Att söva ner det och sedan amputera kroppsdelar eller kroppsdel finns ingen indikation att göra. Det är ett övergrepp från de vuxnas sida, från omgivningens sida som inte skyddar barnet, säger Lars-Göran Friberg.

Muslimerna kan ju inte tro att vi är kloka: här får svenskarna - jodå, muslimerna också om de vill - skattefinansierad hjälp med att döda fullt friska foster (det är ju det vanligaste), medan läkare går ut offentligt med skrupler inför en operation som knappast gör patienten någon skada - särskilt inte om just en läkare utför den. Vore jag jude eller muslim skulle jag börja misstänka att det egentligen handlar om att Sverige inte vill ha troende judar eller muslimer inom sina gränser. Men så illa kan det väl inte vara?

De fattiga och de rika

Nya Zeeland har drabbats av det värsta jordskalvet på 80 år. Lika stort som det på Haiti, där en kvarts miljon människor dog och oräkneliga blev hemlösa.

Hur många döda i Christchurch? Inga.

lördag 4 september 2010

Slåtter i Tällby. Traktorn kör bakom trä

Slåtter i Tällby. Traktorn kör bakom trädet i mitten.

Scoutdag på Långnäs.

Scoutdag på Långnäs.

fredag 3 september 2010

Navigare necesse est

Att segla är nödvändigt. Påminner dessutom om folkpartiets valstugeprydnad.

Ser ni registreringsskylten? Jag trodde

Ser ni registreringsskylten? Jag trodde sådana där obscena ord censurerades.

Folkpartiet!

Folkpartiet!

onsdag 1 september 2010

Citrongul slemskivling, björksopp och mo

Citrongul slemskivling, björksopp och mormors nattmössa.

Fin septemberkväll med långa skuggor. De

Fin septemberkväll med långa skuggor. Det har varit cirka 15 grader mitt på dagen, nu är det omkring 10.

Har kommer dagislunchen!

Har kommer dagislunchen!

tisdag 31 augusti 2010

Gulkremlor i hela skogen.

Gulkremlor i hela skogen.

söndag 29 augusti 2010

Svampgrytan puttrar.

Svampgrytan puttrar.

lördag 28 augusti 2010

Liten svamputställning i aftonsvalkan.

Liten svamputställning i aftonsvalkan.

Mellansel. Fint!

Mellansel. Fint!

På väg ut i svampskogen.

På väg ut i svampskogen.

fredag 27 augusti 2010

Härlig ryggsäck!

Härlig ryggsäck!

lördag 21 augusti 2010

Rädda miljön! Köp en Huskvarna 54 och sl

Rädda miljön! Köp en Huskvarna 54 och slapp inte ut mer i luften än fisarna när du tar i!

Tur i lotteri...

Tur i lotteri...