fredag 30 mars 2007

Varma mars

Så här efter flera veckors oavbruten sol ser jag nästan med viss tillfredsställelse hur vackra, vita cumulusmoln seglar in över landskapet. Men nog är det ändå nästan otroligt: mellan 10 och 15 grader på dagarna i snart två veckors tid! Nattfrost visserligen, men ändå!

I förrgår kväll åkte vi bil till 325-meters-nivån och åkte skidor i Acktjärbo, ett par mil nordväst om Bollnäs. Men nu får vi ställa in dem för gott. Tänka sej att första april ifjol gnistrade fälten av djup, nyfallen snö - vi gjorde snöänglar och skidpåren på Bolleberget preparerades ännu en gång. Den 7 april köpte familjen nya skidor på Intersport och gjorde en 3 km-tur tillsammans till Gammel-Hults. Här i stan alltså!

I år är det nästan mindre snö och is än till Valborg i fjol. Då låg isen kvar på Varpen ända in i maj - nu tror jag att sjön blänker vilken dag som helst. (Rekordkort isläggning i så fall, eftersom isen inte la sej förrän för 3 månader sen).

Sjuk klimatförändring eller frisk variation? Jag sörjer i varje fall inte den tidiga våren - det enda jag har problem med är ständiga töperioder mitt under den själva skidsäsongen. I år tycker jag faktiskt att vintern var rätt stabil när den väl kom.

onsdag 28 mars 2007

Donera mera!

Ständigt läser man tragiska reportage om unga och gamla som fått vänta alldeles för länge på organtransplantation! Och ständigt får man höra kraven på att organ därför ska kunna tas utan vidare från alla döda, såvida de inte tydligt sagt nej till organdonation. En sorts "omvänd bevisföring" på organdonationernas område.

Det är inte svårt att förstå desperationen eller medlidandet och ty följande önskemål. Men vi som tror på medborgaransvar och misstror samhällelig "expropiering" av såväl egendom som kroppar, vi tror fortfarande på en annan lösning. Nämligen att driva opinion så att de allra flesta gör det naturligaste av allt: frivilligt testamenterar eventuellt användbara organ till behövande medmänniskor. Tydliggör din inställning du också - ring donationslinjen 020-77 11 77 idag! Så att vi slipper lagändringar där de dödas rättigheter ställs mot de levandes behov.

söndag 25 mars 2007

Inte fel att önska

I lördagens Ljusnan (24/3) ondgör sej Mauri Ignatius över att flyktingar enligt Ljusnan "ratar Bollnäs". Enligt honom är det tydligen illa att flyktingar har synpunkter på var i Sverige de vill bo. De ska vara mer ödmjuka än så.

Fast det kan väl ändå inte vara fel att önska? Man kan förstås diskutera i hur stor utsträckning önskemålen ska tillgodoses. Men jag tror att varken Mauri eller jag som flyktingar i ett framtida, välmående Somalia helt skulle strunta i om vi placerades i en tråkig ökenhåla nära gränsen till Etiopien eller om vi fick bo vid kusten i huvudstaden Mogadishu, nära Indiska Oceanens sandstränder. Särskilt om de flesta nordbor bodde vid Somalias sydvästkust.

"Vi utlänningar vill ju gärna vara nära varandra, på grund av språket och så", säger Yousef Kasem Mohammed i lördagens Ljusnan (pappa i en familj som faktiskt valde Bollnäs!) Helt naturligt, tycker jag, oavsett om man är flykting eller ej. Varför hamnade annars så många utvandrade svenskar just i Minnesota på 1800-talet?

Det är kanske snarare Ljusnans ordval ("Flyktingar ratar Bollnäs") som borde ifrågasättas? "Många föredrar andra orter" hade kanske varit en mer saklig och mindre provocerande rubrik?

fredag 9 mars 2007

Gumman Tö - låt bli vår snö!

Skidturen i förrgår blev nog den sista för säsongen. Då var snön så blöt att den inte kunde fastna på skidorna! Nåväl - nästan två månaders ihållande vintertemperatur (ytterst få töväder) är inte att beklaga. Riktigt hyfsad hälsingevinter, måste jag säga. Även om det nog hade varit bra för min fysik med ytterligare några veckors dagliga milturer.

Överhuvudtaget är attityden till årstiderna och vädret något av en överlevnadsfråga för norrlandslänen. Lever vi bara för somrarna kommer vi och framför allt våra efterkommande inte att härda ut någon längre tid. Somrarna är längre och ofta bättre söderut - det är bara att erkänna. Det är framför allt vintern som är vårt bidrag till årscykeln - och då måste den erkännas som den fantastiska naturupplevelse den (särskilt vårvintern) är, inte ständigt göras ner som ett beklagligt avbrott i sommarsolandet.

(Fast visst finns det vinterdagar då även jag bara vill dra något gammalt över mej...)

tisdag 6 mars 2007

Ett nytt liv - så länge snön är kvar åtminstone

Sedan min fru i fredags eftermiddag sa "Ut och åk skidor" så har jag gjort just det. En mil om dan. Nu är jag uppe i 5 mil. Helt klart syresätts blodet på ett annat sätt än tidigare, även om kaggen på magen knappast förtärs i brådrasket. Men lite packning ska man ju ha med sig i skog och mark ;)

Huruvida detta är ett verkligt nytt liv återstår att se. Kommer Gumman Tö i morgon är det antagligen slut med mina frisksportarambitioner. Att jogga är förfääärligt tråkigt - då får man ju inte vila ens i utförsbackarna. Men så länge snön ligger, min fru vill och byxorna håller tänker jag fortsätta. "En mil om dagen / håller doktorn från magen."

För att nu komma in på ämnet livsåskådning, skulle jag vilja slå ett slag för mer skogsmotion av rent andliga skäl. Inte nödvändigtvis under gudstjänsttid (även om friluftsgudstjänster är underbart) men som en möjlighet till vardagsandakt och vardagsmeditation. Det är sällan t.ex. en sång eller psalm - eller varför inte ett bibelord? - liksom går in i blodomloppet som när den sjungs eller högläses i skidspåret. Även den som inte är troende och bedjande har en fantastisk möjlighet till reflektion eller "bara" ren re-kreation. Åter-skapelse erbjuds ständigt. "Se, jag gör allting nytt" säger Gud enligt bibelns sista bok. Både kropp och själ får vi lägga i hans re-formerande hand.