tisdag 15 mars 2011

Och vad säger man om det här?

Tro det eller ej, den där Kadaffi är tydligen på väg att ta tillbaka "sitt" land. Han är rimligen Libyens mest hatade man, och lär inte ha blivit populärare de senaste dagarna, men folk i östra Libyen blir ju nu tvungna att börja se om sina hus, leta rätt på något gammalt Kadaffi-porträtt och sy helgröna flaggor igen. För vem vill bli dödad - gå under själv och kanske med hela sin familj - i en utsiktslös kamp mot utbildad militär med flygunderstöd?

Japanerna klarar sej nog i stort sett själva, trots både tsunami och härdsmälta. Vi klarar oss också, även om börsen skulle rasa. Men libyerna? Ska den där j-a göken Kadaffi få putta sitt eget folk ur boet? Varför får han hållas i luftrummet? Tänker vi återuppta förbindelserna med honom när han tydligen nu återigen blir herre på täppan?

Fy farao. Hur kan det vara möjligt att en brutal diktator får härja så fritt i Europas absoluta närhet? Jag mår illa.

En bild säger mer än tusen ord...

Ja, vad säger man?

lördag 12 mars 2011

Solig marsmorgon i Luleå.

Solig marsmorgon i Luleå.

fredag 11 mars 2011

På Luleälvens is.

På Luleälvens is.

Ny variant av brädåkning!

Ny variant av brädåkning!

Gultzauudden i Luleå.

Gultzauudden i Luleå.

Drake i Luleå.

Drake i Luleå.

Snöstad i Luleå.

Snöstad i Luleå.

Utkomna genom drakens huvud.

Utkomna genom drakens huvud.

Drake som isrutschbana.

Drake som isrutschbana.

Fikabord i huggen is.

Fikabord i huggen is (Luleå).

torsdag 10 mars 2011

En glad lax i skogen

måndag 7 mars 2011

Bilparkering i Härnösand.

Bilparkering i Härnösand.

fredag 4 mars 2011

Skratt som fastnar i halsen del 2

Den franske dramatikern Moliére är känd för att (på riktigt) ha avlidit på scen när han spelade huvudrollen i komedin "Den inbillade sjuke".

Publikens skratt måste ha fastnat i halsen även igår, när komikern och litteraturvetaren Lasse Eriksson avled på Reginateaterns scen alldeles i slutet av föreställningen "Fyra lyckliga män del 2".
Själv har jag mest njutit av pitpojken Lasse på TV i t.ex. Café Luleå och Snacka om nyheter, men även på senare år "lajv", dels på Torsbergsgymnasiet för 6 år sedan under en hälsoföreläsning i par med en medicinare, dels på Söderhamns stadsteater med föreställningen "Fyra lyckliga män" (del 1). Det var hög nivå på Erikssons humor, ljusår från t.ex. Killing-gänget. Och inte skrattade man mindre för att Eriksson var så varmt medmänsklig.
"Den som tar skämt bara på skämt och allvar bara på allvar har förstått bäggedera dåligt", påstod ju danske Piet Hein. Det kunde ha varit Lasse Erikssons motto, för han var en lärd vardagfilosof med både många akademiska poäng och många djupa samtal med vännen professor Owe Wikström, i Erikssons monologer kallad "prästen". Åtskilliga av sina allvarliga roligheter har Lasse publicerat i bokform. För mer info om detta, se Erikssons hemsida. R.I.P.

torsdag 3 mars 2011

Shahbaz Bhatti mördad

Kände du till Pakistans ende kristne minister Shahbaz Bhatti. Han mördades igår. Läs mer på British Pakistani Christian Associations hemsida.

Skratt som fastnar i halsen

Visst var det skönt att få skratta åt Kadaffi med sin dotter. Det har också varit skönt för många libyer att våga göra det under de veckor som gått. Onekligen har också Kadaffis uttalanden på senare tid varit tragikomiskt skrattretande ("jag har ingen makt") och självförhärligande ("jag är revolutionen"). Men det är ett misstag att underskatta honom och de återstående anhängarnas vilja att försvara regimens position. Få tror att Kadaffi överlever krisen - ens med hjälp av Hugo Chavez´ "fredsplan" som fredsfursten Kadaffi accepterat och Arabförbundet påstås överväga - men nu talar man om veckor och inte dagar. Fast köpta "legosoldater"är knappast lika motiverade som frihetskämparna.

Intressant i varje fall att både inhemska kämpar och utländska sympatisörer nu diskuterar hur mycket Amerika och Europa ska blanda sej i militärt. Klarar folkmajoriteten att störta diktatorn själva blir ju revolutionen moraliskt starkare (jfr diskussionen om Irak igår och idag), men i vilken utsträckning ska omvärlden bara stå och se på om Kadaffis styrkor skulle mosa oppositionen, t.ex. från luften? Realpolitiska och humanitära överväganden på extremt hög och svår nivå. Det är bara att erkänna. USA och Västeuropa är i hög grad "damned if they do and damned if they don´t." (Så fort Khadaffis flygplan och helikoptrar lyfter blir man ju aktivist...)

tisdag 1 mars 2011

Legosoldater

8-åringen höll på att skratta på sej när jag berättade att Kadaffi kämpade mot sitt folk med hjälp av legosoldater. Hon slutade inte skratta ens när jag förklarat. Och jag började skratta själv, för det låter ju verkligen för löjligt när man tänkter efter. Igårkväll lekte så den 8-åriga dottern och hennes bröder kamp i Mellanöstern med hjälp av egenhändigt hopsatta lego-soldater...

F.ö. tänker man ibland tankar som man inte lägger ut på bloggen eftersom man undrar om de är riktigt vettiga. Nyligen kom min fru och sa att Cecilia Uddén på P1 sagt en sak som jag visst sagt när tunisier och egypter demonstrerade som bäst: Kunde inte irakierna också ha fått göra sej sej av med sin diktator själva? Det är klart att folkets självkänsla och kraften i demokratin blir mer helgjuten om den nödvändiga omvälvningen inte mest skett genom invasion och ockupation.

Och Cecilia Uddén hade alltså varit inne på samma sak. Så det kanske stämmer?