Intressant om Elsa och Natanael Beskow

Åsa Linderborg har läst en fyrstjärnig bok av Annika Persson. Om makarna Beskow.

Svenskamerikanen Elliot Tanner, 16

Intressant fråga hur det svenska skolsystemet skulle ha hanterat fenomenet Elliot Tanner, 16 år.

Gud som hypotes

Stephen Meyer är åtminstone en intressant föreläsare när det gäller vetenskapsfilosofi och angränsade ämnen. Hans bok Signaturen i cellen är mycket läsvärd (Gudshypotesens återkomst har jag inte läst). Liksom hans fråga: kan Gud vara vetenskapligt intressant och relevant som hypotes? (Likaväl som rent naturalistiska hypoteser eller premisser). Inte som "God of the gaps", utan som "God of the gifts": energi, materia, konstanter, information - själva förutsättningarna för allt liv - och Livet självt? Följ gärna länken överst - så kommer du till en lärosal i Cambridge...

Glad Lucia!

 Adolf Fredrik lussar hos Hedvig Eleonora. (Lite kul låter det allt ändå :-).

Om romantik och realism

Kan man annat än tänka på Frödings dikt när man läser Per Wirtén?

Förlåtande ungdomar?

Eller har ekonomijournalisten Andreas Cervenka på Aftonbladet missuppfattat något? Är ungdomarna - alltså fler än Greta Thunberg och hennes vänner - trots allt mycket argare än många av oss märkt?

Gott nytt kyrkoår!

Det är advent och vi kanske får ett nytt nådens år! Det tackar vi för. Själv ska jag sjunga med församlingens kyrkokörer i Enångers nya kyrka klockan 11. 

Men lite av Domssöndagsperspektivet behöver vi nog bära med oss in i det nya kyrkoåret. Där den yttersta domaren Jesus imorgon ställa inför den extremt dålige domaren Pilatus i andra årgångens läsningar (inte ens en vecka efter intåget i Jerusalem, som första årgångens texter handlar om). 

Patrik Kronqvist ger idag ett utbrett hyckleri svidande kritik i sin ledarkrönika i Expressen. Inte bara Pilatus förtjänar att hängas ut för sin behandling av utsatta personer.

Samvetsfrihet inom vården?

Undrar om Aftonbladet nu kommer att ompröva sin kamp mot samvetsfrihet inom vården?

Martinsommar i Danmark en månad innan jul

Tydligen har de Martinsommar i Danmark så här en månad innan jul. Själva lider vi av töväder efter helgens underbara skidväder.

En månad kvar till Lucia och två till Knut

Ja, så är det då precis en månad till Lucia som i min värld på något sätt inleder julen - och två månader till Tjugondedag Knut då julen ska ut!

Jonas Gardell

Läsvärt av Gardell i Expressen idag. Sen är frågan fortfarande HUR stora värderings klyftor - och hur stor tolerans/intolerans - ett land klarar av. Förutsatte framgångarna för den liberala demokratin och arbetarrörelsen - och frikyrkligheten som politisk kraft - trots allt det lutherska enhetssamhällets gemensamma fostran? Frågan tål att ställas och - givetvis - diskuteras.

Stefan Swärd och Henrik Jönsson

Både Stefan Swärd och Henrik Jönsson ger viktiga perspektiv på det amerikanska presidentvalet. Herr D J Trump är en förolämpning och tycks sakna grundläggande demokratiska reflexer - och likväl går uppslutningen bakom honom att förstå givet vissa galenskaper och övermodigheter även på motsatta sidan.

USA går till presidentval

Det är fullt möjligt att Amazon-mannen Jeff Bezos har rätt i att många skulle blivit ännu mindre benägna att rösta "rätt" om Washington Post öppet stött Kamala Harris. Nu vet de visserligen ändå att man tänkt göra det, men att det var Bezos som stoppade artikeln. 

Galet att stoppa den, menar jag, oavsett läsar- och väljarreaktion. Att just nu plötsligt bryta tidningens mångåriga tradition att rekommendera en presidentkandidat känns bara fegt. En kandidat som Trump, som öppet framträdde.som USA:s sämste och farligaste förlorare den 6 januari 2021, är en förolämpning, trots att han liksom jag inte verkar tro på att män då och då kan föda barn - eller att dessa mäns rätt till sina kroppar kan motivera aborter ända fram till födelsen. Herr Donald Trump ska bara vara glad att han inte skakar galler nu. Och då har jag egentligen ännu inte sagt ett ord till stöd för Kamala Harris och demokraterna, mer än att den som röstar på Trump är ute och seglar - i storm. Karln gör sej uppenbarligen redo för att än en gång förneka valresultatet - om han förlorar.

Men problemet är större än Donald Trump. Hade republikanerna nominerat konstitutionens hjälte Mike Pence - eller varför inte Nikki Haley - hade det varit en annan sak. Men ett helt parti som kryper för Trumpen - som jag alltså själv såg ljuga och hetsa i realtid för knappt fyra år sedan, negligera konstitutionen och utsätta sin vicepresident för livsfara i något slags försök till statskupp - ett parti som kryper för honom och nominerar honom istället för att med beslutsam självklarhet byta ut honom som partiledare, det är ett parti med mycket allvarliga problem (därmed inte sagt att Demokraterna är problemfria). 

De flesta begriper fortfarande att man inte kan stödja en diktator bara för att han tycker som en själv i viktiga frågor. Trump är ingen diktator (än) men knappast demokrat heller - i någon betydelse av ordet. Det är möjligt att t ex miljöfrågan kan få vänsterfolk som Torbjörn Tännsjö att längta efter diktatur - en upplyst despoti, det har ju idealiserats förr - men just nu är det Trumphögern som mest flörtar med tanken på "den starke mannen" som ska rädda landet från oppositionen, helst för gott. 

Att den skicklige journalisten och författaren Eric Metaxas, som skrivit en klart läsvärd biografi över Dietrich Bonhoeffer, gått "all in" för Trump med hänvisning till Bonhoeffers namn och Bonhoeffers kamp, är en obegriplig skam. Har Trump inte en enda slav på triumfvagnen? Annars kan den bibel som få presidentkandidater efter Carter verkar ha läst stå till tjänst också på det området: 

"Jag har sagt att ni är gudar,

ni är alla den Högstes söner.

Men ni måste ändå dö som människor dör,

och falla som var furste faller." (Psalt 82:6f)

Maktskifte i Botswana

 Så här ska det se ut. Undrar om Donald Trump någonsin kommer att kunna erkänna sig besegrad?

Anders Lindberg försvarar samvetsfriheten

Vad skådar mitt norra öga? Aftonbladet och Anders Lindberg försvarar samvetsfriheten!

Brittsommaren fortsätter

Igår var Hudiksvall näst varmaste i landet med +16,1 grader. (Oskarshamn hade +16,2). Idag är det några grader kallare, men fortfarande kristallklart. Äkta brittsommar ett par veckor efter Birgittadagen! Undrar om man borde till Ankarmon och ta ett dopp för att svalka sej?

Ett fint dubbelliv

Läs om Mats alias Ibelin i Norge! Tänk att ett dubbelliv kan vara så fint!

Under min livstid har tre av fyra ryggradsdjur försvunnit

Att fylla 50 år var ju lite traumatiskt. "Ett halvsekel gammal jag hunnit att bli - vem vill väl då ordna ett fyrverkeri?" Men roligt också, trots att pandemin förhindrade större kalas. När jag föddes bodde bara 3-4 miljarder människor på jorden, och att vi nu är dubbelt så många beror inte på mej (även om jag och min fru förvisso har tre egna barn och därmed förökat oss utöver den rena re-produktionen). Men när jag föddes fanns tydligen många, många fler ryggradsdjur än idag (inemot tre av fyra sådana har försvunnit under min livstid!) och den här artikeln är mycket väl värd att läsa och begrunda! 

Wolfgang Hansson har också många bra frågor - men vem har svaren?

Nu har Birgitta-dagen (Putins födelsedag) också blivit minnesdag för den värsta pogromen sen Förintelsen. Wolfgang Hansson kommenterar initierat, men var detta ska sluta vet varken han eller jag.

Björn Forsberg ställer bra frågor - och han var förklok

Det här är tänkvärt - också inför nästa "hajp", som givetvis kan ha ska om något helt annat än Northvolt.

Öyvind Tholvsen ger perspektiv i abortfrågan

Det här är ju oerhört intressant om den stora skillnaden mellan Norge och Sverige när det gäller abortfrågan. Ja, är det vi eller Norge som står på en högre etisk nivå?

Göran Rosenberg

Alltid läsvärd. Alltid tänkvärd.

Göran Rosenberg om de förlovade och förlorade länderna.

Israel.

USA.

Kommunistkina spelar ut sina kort

 Adam Cwejman bevakar utvecklingen åt oss. Bevare oss väl för Xi Jinping och hans hejdukar. Man får inte skoja om Nalle Puh och fastlandskineser, vet ni väl (länk från tiden före pandemin). Men även om dessa gäller givetvis vad Mona Sahlin sa om stockholmare: Dom är också människor, fast dom är många.

Sant om skolan, Linnéa!

Det är nästan som med järnvägen, även om friskolor borde kunna ingå i ett fungerande skolsystem, som i Storbritannien och Nederländerna. Men så här skulle det naturligtvis inte få ha gått till. Roligt att den här kritiken kan framföras också i liberala Expressen - nuförtiden.

Mitt i prick om SJ, Jan!

Det är smärtsamt, men man måste faktiskt läsa Aftonbladet ibland. Gamla socialister hittar också ett korn.

Andreas Cervenka avslöjar oss

Det kapitalistiska Kommunistkina har tydligen många understödjare i vårt land. Usch. Sluta genast med det där!

Mitt i prick om yttrandefriheten, Jan Guillou!

Jan Guillou har ju sedan gammalt ett gott öga till den svenska säkerhetspolisen. Här lyckas han verkligen förklara varför Säpo inte bör få - och förmodligen inte kommer att få - ökad makt och myndighet över vilka demonstrationer som kan anses lämpliga och således bör få äga rum.

De troende bekänner färg

Inför morgondagens omröstning bekänner fler "queertroende" färg. Bättre sent än aldrig - den här debatten skulle vi så klart ha haft 2013 - eller 1972.

En sak har dessa artikelförfattare helt rätt i. Ingen ska behöva utsättas för hot och våld för att någon har fått för sej att ens könsuttryck stämmer dåligt med ens könsidentitet.

Skyllflation

Ekonomijournalisten Claes Hembergs egen nyordslista är ju jätterolig! "Skyllflation" - skyll på den du! Nu ska jag ut på vinterns sista skidtur.

Oj

 Nu händer det saker!

Vårens präst

Solen har stärkts och luften mjuknat just före påskdagen. Men det är en kryptisk klarhet med en anda inte bara av nyhet utan av revolution. 

Det finns två stora arméer i det mänskliga intellektet som kommer att kämpa intill slutet om denna vitala punkt, huruvida påsken bör gratuleras för att den infaller under våren - eller våren för att den infaller under påsken. 

De enda två saker som kan tillfredsställa själen är en person och en berättelse - och t.o.m. en berättelse måste handla om en person. Det finns förvisso mycket mäktiga retelser och nöjen att finna i rena abstraktioner som matematik, logik - eller schack. Men dessa rent intellektuella nöjen liknar de rent kroppsliga nöjena. D.v.s., de är rena nöjen, även om de kan vara gigantiska; de kan aldrig genom en ren ökning av sej själva bilda lycka. 

En människa som just ska hängas kan njuta av sin frukost, särskilt om det är hennes favoritfrukost, och på samma sätt kan hon njuta av en diskussion med prästen om kätteri, särskilt om det är hennes favoritkätteri. Men huruvida hon kan njuta av någondera beror inte på någondera - det beror på hennes andliga attityd till den följande händelsen. Och denna händelse är verkligen intressant för själen, eftersom den är slutet på en berättelse och (som vissa anser) slutet på en person.

Nu är detta en enkel sanning som, likt många andra, är alltför enkel för att våra vetenskapsmän ska se den. Och det är här de tar fel, inte bara om den sanna religionen utan om falska religioner också, så att deras uppfattning om mytologi är mer mytisk än myten själv. Jag drar mej inte för att säga att de tar helt fel när de t.ex. påstår att Kristus var en legend om döende och återupplivad vegetation, likt Adonis eller Persephone. Jag säger att även om Adonis var växtlighetens gud, har de fått hela idén om honom om bakfoten. 

Till att börja med är ingen tillräckligt intresserad av vissnande grönsaker som sådana, för att göra någon särskild mystik eller maskerad av dem, och alldeles säkert inte tillräckligt för att förklä dem till bilden av en mycket vacker ung man, som är något enormt mycket intressantare. Om Adonis förknippades med lövfällningen på hösten och vårblommornas återkomst, var tankeprocessen helt annorlunda. Det är en tankeprocess som uppträder helt spontant hos alla barn och unga konstnärer; den uppträder spontant i alla friska samhällen. Det är mycket svårt att förklara den i ett sjukt samhälle.

Människans hjärna utsätts för korta och märkliga tupplurar. Ett moln döljer förnuftets stad eller vilar på fantasins hav; en dröm som mörklägger lika mycket om den är ateismens mardröm eller avguderiets dagdröm. Och precis som vi alla har rest oss upp från sömnen med ett ryck och funnit oss själva säga någon mening utan mening, förutom i midnattens galna språk, så rycker den mänskliga tanken upp sej från sin dåraktiga trance med någon fullständig fras på sina läppar; en komplett fras som är komplett idioti. 

Olyckligtvis är det inte som med drömmeningen som vanligen glöms medan man tar på sej skorna eller sätter i sej frukosten. Denna meningslösa aforism, som uppfanns medan tanken sov, hänger fortfarande vid människans tunga och påverkar alla hennes relationer till förnuftiga dagsljusföreteelser. Alla våra kontroverser förvirras av vissa frastyper som inte bara är osanna utan alltid meningslösa - som inte bara är inadekvata utan alltid och genomgående oanvändbara. 

Vi känner igen dem överallt där en människa talar om “de starkastes överlevnad”, när hon bara menar “de överlevandes överlevnad” eller överallt där någon talar om att de rika “har sina insatser i landet”, som om de fattiga inte kunde lida av vanstyre eller militära nederlag, eller när någon talar om att “fortsätta mot framsteg och progression”, vilket bara betyder att fortsätta att fortsätta, eller när någon talar om “en regering bestående av det visa fåtalet” som om de visa kunde plockas ut genom sina pantalonger. “Det visa fåtalet” måste betyda antingen de få som dårarna anser visa eller de stora dårar som själva tror att de är visa.

Det finns ett stycke nonsens som moderna människor alltid finner sej själva säga, t.o.m. sedan de är mer eller mindre vakna, och som alltid irriterar mej speciellt. Det uppkom inom 1800-talets populärvetenskap och särskilt i förbindelse med studiet av myter och religioner. De brottstycken av svammel som jag syftar på yttrar sej ofta i formen “denne gud eller hjälte föreställer solen.” Eller “Apollo som dödar Python betyder att sommaren fördriver vintern.” Eller “Kungen som dör i slaget västerut är en symbol för solnedgången i väst.”

Nu skulle jag verkligen ha trott att t.o.m. de skeptiska professorerna, vars skallar är lika grunda som stekpannor, hade insett att mänskliga varelser aldrig tänker eller känner så. Betrakta vad som förutsätts i detta påstående. Det förutsätter att urmannen gick ut på en promenad och med stort intresse såg en stor brinnande fläck på himlen. Han sa då till urkvinnan: “Min kära, vi bör hålla tyst om detta. Vi får inte sprida detta. Barnen och trälarna är så smarta. De kanske upptäcker solen endera dagen om vi inte är väldigt försiktiga. Så vi kallar den inte ‘solen’, men jag ska rita en bild av en man som dödar en orm, och när jag gör det så vet du vad jag menar. Solen ser inte alls ut som en man som dödar en orm, så ingen kan rimligen förstå. Det kommer att bli en liten hemlighet mellan oss, och medan trälarna och barnen tror att jag är upphetsad av en storslagen saga om en slingrande drake och en brottande halvgud, kommer jag i verkligheten att avse denna fantastiska lilla upptäckt att det finns en rund gul skiva uppe i luften.”

Man behöver inte känna till mycket mytologi för att inse att detta är en myt. Det kallas vanligen “solmyten.” Naturligtvis var det alldeles tvärtom. Guden var aldrig en symbol eller hieroglyf som föreställde solen. Solen var en hieroglyf som föreställde guden. Den primitiva människan gick ut med sitt huvud fullt av gudar och hjältar, eftersom det är huvudets huvudsakliga användningsområde. Sedan såg han solen i middagens herravälde och i skymningens nöd, och han sa: “Det här är hur gudens ansikte skulle se ut när han hade slagit draken” eller “Det här är hur hela världen skulle blöda västerut om guden besegrades till sist.”

Ingen mänsklig varelse var någonsin så onaturlig att hon dyrkade Naturen. Ingen människa, hur anlagd hon än (liksom jag) må vara för fetma, dyrkade någonsin en man så rund som solen eller en kvinna så rund som månen. Ingen människa, hur attraherad hon än må vara av konstnärlig besjälning, trodde någonsin verkligen att dryaden var lika mager och stel som trädet. Vi människor har aldrig dyrkat Naturen, och skälet är verkligen mycket enkelt. Skälet är att alla människor är övermänniskor. Vi har tecknat vår egen bild på Naturen, liksom Gud har tecknat sin bild på oss. Vi har sagt åt den enorma solen att stå stilla; vi har fixerat den på våra sköldar. Och när det fanns stora naturkrafter vi för tillfället inte kunde kontrollera, har vi tänkt oss storslagna varelser i mänsklig gestalt som kontrollerar dem. 

Jupiter betyder inte dunder. Dunder betyder Jupiters marsch och seger. Neptunus betyder inte havet; havet är hans, och han gjorde det. Med andra ord, vad hedningen verkligen sa om havet var “Endast min fetish Mumbo kunde resa sådana berg ur blotta vattnet.” Vad hedningen verkligen sa om solen var: “Endast min farfarsfar Jumbo kunde förtjäna en så strålande krona.”

Angående alla dessa myter är min egen position ytterligt och även sorgligt enkel. Jag säger att du inte kan förstå en enda myt förrän du har funnit att en av dem inte är en myt. Pumpspöken betyder ingenting om det inte finns riktiga spöken. Förfalskade sedlar betyder ingenting om det inte finns riktiga sedlar. Hedniska gudar betyder ingenting, och kommer aldrig att betyda någonting, för dem av oss som förnekar den kristne Guden. När väl en gud erkänns, om än en falsk gud, börjar Kosmos veta sin plats, som är andrahandsplatsen. När det väl är den verklige Guden faller Kosmos ner inför Honom, och erbjuder blommor i vårens tid liksom eldar i vinterns.

“Min älskling är som en ros” innebär inte att poeten prisar rosor under bilden av en ung flicka. “Vem är månen och kungen på min himmel” betyder inte att Julia uppfann Romeo för att göra månens rundhet rättvisa. “Kristus är Påskens Sol” betyder inte att bedjaren prisar solen under emblemet Kristus. Gudinna eller gud kan klä sej i vår eller sommar; men kroppen är mer än draperingen. Religionen tar nästan vanvördigt på sej naturens dräkt, och kristendomen har verkligen gjort det lika bra med snön till jul som med snödropparna på våren.

Och när jag ser över de solbelysta fälten vet jag i mitt innersta att min glädje inte bara är en glädje över våren, för våren ensam, som alltid försvinner, vore alltid vemodig. Det finns någon eller något som går där, för att bli krönt med blommor. Och min glädje ligger i ett löfte som ännu är en möjlighet - och i de dödas uppståndelse.


G.K.Chesterton ur “A Miscellany of Man”, råöversatt 2001 A.H. - men läs originalet om ni får tag i det!

Leoparden och krokodilen

 Förbrödring som hämtad ur Djungelboken?

Visst har Märta Astudillo rätt

Visst har filosofen och debattören Märta Astudillo Barrera rätt i att fosterdiagnostik i sej knappast är mer etiskt tveksam än t ex 4-årskontroller. Det är möjligheten att avliva en individ pga Downs syndrom som är skrämmande, inte möjligheten att se om det väntade barnet har Downs syndrom eller inte.

173 miljoner på en satsad 50-lapp

Ursäkta om jag går speldjävulens ärenden och gör reklam för Svenska spel. Men 173 miljoner till en småbarnsfamilj i Gislaved (som spelar för en 50-lapp) låter ju faktiskt väldigt, väldigt kul! Och då inte bara för familjen ifråga. 

Lycka till även i fortsättningen, får vi väl säga, med både husbil, friluftsliv och familjeliv öht!

Adolfs skål efter 253 år

 Adolfs skål!

Elsa Beskow 150 år

Stiftsteologen i Göteborg

Frank Lorentzon är rätt intressant ändå. Lite som Filosoficirkeln i Lund på min tid. Eller som Filosofiska/Teologiska rummet i radio (det där som ska läggas ner). Du behöver inte hålla med honom, men hans tjänst och uppdrag är onekligen intressant. En kunde ju annars tänka att det var biskopen som skulle vara stiftsteolog?

Stora Journalistpriset till Jan Nylander?

Ja, vad säger ni? Borde Stora Journalistpriset, som Patrik Kronqvist föreslår, ges till Jan Nylander? (Inte till nån AI-bot, väl?)

Gott nytt!