måndag 26 februari 2007

Normativ eller inte?

Dagens klurigaste fråga lyder: Är Svenska kyrkan fortfarande heteronormativ eller inte?

En sak är säker: från och med 2007 har kyrkan förbundit sej att i alla sina församlingar viga varje medlem som så önskar först med en av samma kön, nästa gång med en av motsatt och slutligen återigen med en av samma. Om död eller skilsmässa mellankommit. Där råder inga tolkningssvårigheter: i praxis får ingen heteronormativitet finnas kvar.

Men samtidigt har somliga av biskoparna åtminstone tidigare (se Hagberg, Persenius och Stiglund i Kyrkans Tidning 13/04) hävdat att "det måste göra etisk skillnad om man har möjlighet att välja". Och det skulle ju kunna tolkas som att man fortfarande menar att de som kan välja - bisexuella alltså - ska söka sej en livspartner av det motsatta könet. Vilket ju vore ett uttryck för heteronormativitet i ordets egentliga bemärkelse, även om ordet numera ofta idiotdefinieras som "föreställningen att alla är heterosexuella".

Dessutom försöker det samlade biskopskollegiet som bekant fortfarande reservera begreppet "äktenskap" för tvåkönade relationer, vilket torde bli svårt för att inte säga omöjligt när riksdagen snart inför en könsneutral äktenskapsbalk. Det rör ju en definitionsfråga, men den här biskopliga språknormen kan ändå lätt uppfattas som en sista rest av verklig heteronormativitet. Är den det?

Jag har även apropå kyrkomötets välsignelsebeslut hört förklaringen att "det inte är sexualiteten man lovar välsigna, utan kärleken och troheten." Med hänvisning till högsta biskopliga ort. Men visst måste välsignelsen gälla även det sexuella samlivet - vad är det annars folk har bråkat om?

Jag och andra föräldrar, Rfsl och Ekho, olika vänkyrkor hemma och utomlands är säkert intresserade av om Svenska kyrkan fortfarande är tydligt heteronormativ gentemot dem som kan välja. Eller om den nu istället lika tydligt vill hävda att alla vuxna sexuella relationer är likaberättigade ifall de inramas av kärlek och trohet.

Någon av de mer tänkande biskoparna får gärna försöka svara. Eller borde jag fråga en politiker som Olle Burell?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar