tisdag 3 juni 2014

123 miljoner fattiga i EU???

Var fjärde EU-medborgare är fattig, påstår ILO. Jag förnekar inte att det finns armod också i Europa (och Sverige), men problemet med den här definitionen av fattigdom (mindre än 60% av medianinkomsten) är att fattigdomen inte sjunker ett jota om alla får det dubbelt så bra. Inte heller ökar fattigdomen om alla får det dubbelt så dåligt.

Definitionskampen märks av också i Sverige, där fattigdomen enligt vänstern ökar så snart de välbeställda får det bättre, eller "mer bättre" än övriga, vilket tycks ha skett de gångna åren, medan fattigdomen i absoluta termer (där man saknar det och det och endast har det och det) enligt statistiken tycks ha minskat under de borgerliga åren, åtminstone enligt borgerliga debattörer.

123 miljoner fattiga i EU? Var fjärde EU-medborgare fattig? Ja, i så fall är det som regel en helt annan slags fattigdom än den i Centralafrika eller Mali; en fattigdom som i huvudsak består i att grannarna har det bättre.

Jag vill se globala, begripliga fattigdomskriterier där inte alla räknas som rika den dag alla plötsligt har det lika jävligt som i Nordkorea. Och jag accepterar inte att jag och vår familj räknas som fattiga den dag vi plötsligt beräknas hamna under 60 % av någon svensk eller ens centraleuropeisk medianinkomst.

1 kommentar:

  1. FNs duger väl bra att tvingas leva på motsvarande en dollar om dagen.

    SvaraRadera