Följande insändare/debattartikel skickade jag in till Dagen i förra veckan. Den publicerades i förkortat skick i torsdags, men här lägger jag ut hela texten:
BLIR PRIDETÅGANDET TRADITION FÖR KD NU?
Gästkrönikören Frida Park gör i Dagen 29/7 ett vällovligt försök att försvara KD-ledaren Busch Thors deltagande i Pride-paraden. Hon går efter samma linje som jag själv gjort i mina försök till försvar och hänvisar till diverse terrorattentat och därpå följande solidarisering med de utsatta.
Jag har själv sagt att en borgare nog skulle kunna gå i ett 1 maj-tåg eller en ateist i en Jesusmanifestation med anledning av en omedelbar hotbild eller ett fullbordat attentat mot socialister respektive kristna.
Men gick verkligen norska höyreledaren, som Frida Park citerar, med i socialdemokraternas 1 maj-tåg med anledning av Utöya? Och gick KD verkligen med i årets Pride-parad bara för en gångs skull? Förväntas partiet inte nu, som alla andra riksdagspartier utom SD, i fortsättningen gå med vartenda år?
Om Stanley Sjöberg eller Alf Svensson gått med (eller fått gå med?) hade nog ingen trott att just de givit efter för queerretoriken. Men när Busch Thor, som redan gått med på att även män kan föda barn och att vi som inte tror det vill tvångssterilisera folk, tågar med så ser nog de flesta detta om ett led i en anpassning av partiets politik, trots hennes välskrivna brasklapp i Aftonbladet i fredags.
Det är skickligt gjort av Pride att presentera sin parad som en demonstration för allas lika värde. Det är som att presentera 1 maj-tågen som en manifestation för yttrandefrihet eller Jesusmanifestationerna som en aktion för religionsfrihet. Men är det trovärdigt i en tid då nyheten (P1 11/11) om att barn med Downs syndrom i Frankrike får avlivas ända fram till nionde månaden
inte tycks väcka några reaktioner? Trots att det handlar om individer som vi i Sverige fridlyst och definierar som barn.
Hade det gällt foster med anlag för homosexualitet antar jag att både Rfsl och KD protesterat. Alla är jämlika, men somliga kanske mer jämlika än andra? Om rätten att slippa föda barn med Downs syndrom är de "västerländska värderingar" vi ska försvara mot IS-krigare och andra med lika liten respekt för människoliv, då ligger vi risigt till, alla Pride-parader till trots.
Andreas Holmberg,
trebarnspappa
Iggesund
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Publicerar här den kommentar jag lämnade till dig hos siten Dagen.
SvaraRaderaAndreas
Vi har delvis debatterat det här tidigare och därför fattar jag mig kort.
1. Jag vidhåller att det är absurt du kallar dig liberal, du är enligt mig ultra-konservativ. Vilket du givetvis får vara men en hund blir inte en katt bara för att hunden vill jama och inte skälla (för att använda din raljerande typ av retorik emot transpersoner)
2. Självklart handlar Prideparader mer än om bara "alla är lika värda". Det betyder också att man tar ställning för att samkönad och olikkönad kärlek är lika mycket värd och att transpersoner inte ska behöva stigmatiseras genom fyrkantiga normer. Och om jag ska vara ärligt tror jag EBT personligen håller med om det, hon kanske t.o.m är emot heteronormen, men av taktiskt orsaker tvingas hon använda argumentet om allas lika värde eftersom kd är oenigt där.
3. Jag tycker det är förfärligt att foster med Downs syndrom bortsorteras. Då ger man indirekt ett budskap till människor som lever med den sjukdomen - ni borde egentligen inte funnits. Dock står jag bakom nuvarande abortlagstiftning i Sverige (att en läkare ska godkänna en abort gör den inte ett dyft mer etisk när det gäller problemet med att döda foster) och jag vill inte förbjuda att blivande föräldrar får veta om ett foster har Downs syndrom. Men jag håller helt med om att samhällsdebatten saknas i Norden om hur hemskt det egentligen är med "bortsorteringen" av svårt funktionshindrade.
Fler frågor?
Tack för kommentaren, Bengt! Jag "korspostar" väl då oxå den här repliken i kommentarsfältet på Dagens ledarsida:
SvaraRaderaDet gläder mej, Bengt, att vi tycks vara överens i frågan om de alltmer utstuderade utsorteringarna i Sverige och Västeuropa. Du tycks verkligen tro på allas lika värde. Men jo, naturligtvis handlar Pride om mer än allas lika värde. Om detta är vi ju också överens. Det är ju bara det att Pride, inte minst ute på vischan, i hög grad marknadsförs (också bland barn och ungdomar) som - helt enkelt - en manifestation "för allas lika värde". Och mycket få menar väl att EBT stödde Rfsl:s kritik mot sexköpslagen genom att gå i Pride-paraden. Däremot är det nog svårt, vilket du ju bekräftar, att gå i en Pride-parad utan att ansluta sej till eller förväntas ansluta sej till queerlärorna att det inte finns någon särskild (social eller biologisk) vits eller poäng med man-kvinna-förbundet eller med att ha en pappa. (Folk, ja t.o.m. påven, kan ju f.ö. uppskatta och i många avseenden likställa och prisa alla möjliga sorters innerlig kärlek utan att fördenskull anse att all kärlek i precis lika hög grad legitimerar sexuellt samliv eller äktenskaps ingående, se t.ex. Gård i utkanten av Thorsten Jonsson eller den pågående debatten kring polygami).
Om det är raljant och ultrakonservativt att mena att det finns en specifik vits för ett litet barn med att ha en mamma eller med att konstatera att män, d.v.s. mänskliga hanar, inte föder barn och antagligen aldrig någonsin har gjort det, tja, då är jag väl raljant och ultrakonservativ. Men det är nog en ganska ny definition av ultrakonservatism som bygger på att KD och EBT skulle vara så konservativa att alla som inte är lika queera som dem - t.ex. tror att bara kvinnor kan föda barn - därmed är ultra-konservativa. Du är förmodligen ultrakonservativ själv i någon ultraliberals ögon. Jag har trivts bra på Rosa caféer och Pride-seminarier, försvarat partnerskapslagen från första början och samlat namn mot Ugandas drakoniska lagstiftning och än värre lagförslag - det var när man-kvinna-förbundet inte ens skulle få ha ett eget namn och könet inte alls skulle få ses som signifikant ens för äktenskap och föräldraskap och själva könsbegreppen angreps som jag började ryta ifrån mot mina liberala kamrater. Min plikt som "nyttig idiot", menar jag. Det som verkligen var MR-kamp blev queerideologi och verkligt homosexuellas predikament (den nedsatta förmågan att tända på det motsatta könet) utnyttjades till att göra t.o.m. kyrkan oförmögen att hänvisa mänskor som faktiskt har ett val till det motsatta könet ens i första hand. (Av någon anledning har polyrörelsen haft svårare att ta kol på mononormen och få genomslag socialt, kulturellt och politiskt).
Jag förnekar bestämt att vare sej liberalismen eller socialliberalismen kräver att omgivningen behöver godta vilka egna självdefinitioner som helst, vare sej det handlar om kön eller ålder eller för den delen art. Folk får väl se sej som det elfte könet, som en tiger i människokropp, som Cleopatra reinkarnerad eller som Guds barn (vilket jag känner många som gör, se där, nu raljerade jag med de kristna!), men en kan faktiskt inte begära att samhället och ska bekräfta alla ens föreställningar eller föra in dem i värdegrunden.
Andreas Holmberg
SvaraRaderaverkligt heterosexuellas predikament (den nedsatta förmågan att tända på samma kön)
I övrigt har vi haft den här debatten så många gånger förr att vi bara kan vara ense om att vara oense.
När det gäller avskaffandet av sterilitetskravet i könstillhörighetslagen (en reform som möjliggjorde att juridiska män, om än ett fåtal, fått barn) samt att tillåta transsexuella att spara könsceller (sperma respektive äggceller) före "könsbytesoperationen" vill jag förklara att
SvaraRadera1. Sd principiellt ännu är emot reformerna.
2. Men partiet har accepterat båda reformerna och vill inte avskaffa dem.
Vill du Andreas avskaffa dem är du alltså mer ultra-konservativ än sd.
Tack för replikerna, Bengt! Alltid intressant att höra hur andra försöker argumentera. Ja, ibland får man förvisso vara ense om att vara oense. Men det är i mina ögon fortsatt extremt att - nu t.o.m. i våra skolor? - förneka att just det manliga (hanliga) och det kvinnliga (honliga) könsorganet har en för livet essentiell funktion IHOP (som inte exempelvis ett manligt och ett manligt organ har). Det blir ganska larvigt (salve venia!) att av något slags moraliska symmetriskäl hävda att det ur reproduktionssynpunkt är ett predikament att bara kunna tända på det motsatta könet!
SvaraRaderaDen konstigheten måste jag nog fortsätta lyfta fram som stridande mot uppenbara fakta, utan att fördenskull syfta till att kränka dig eller någon annan (att folk ohjälpligen uppfattar sig som kränkta är en annan historia, och jag förnekar förvisso inte att folk kan klia varann eller ha det skönt ihop både på det ena och det andra sättet).
Självklart är jag mot den ytterst märkliga idén att en biologisk kvinna/mamma ska kunna registreras som s.k. "juridisk" man/pappa! Ingen är ultrakonservativ för att den hävdar att endast kvinnor föder barn!
SvaraRaderaAtt även SD (tillfälligt, antar jag) vänder kappan efter queervinden bevisar ingenting (vissa påstår att vissa folkpartister kallade sej "frihetliga socialister" under värsta vänstervågen och jag förvånas inte även om jag inte fått uppgiften bekräftad).
Jag är inte ett dugg rädd för att ha vissa åsikter ihop med vare sej kommunister eller nazister eller tokliberaler, och jag tror att vi bägge har rätt "nazistiska" åsikter om syskonäktenskap (även om sådan är tillåtna på dispens, jag vet).
Känns trist att Ebba Busch Thir visar sitt högeransikte genom att samtidigt trycka på för stramare flyktingpolitik trots partiets långa trogna hållning i frågan innan hennes övertagande.
SvaraRadera