Det var Peter Kadhammar i Aftonbladet som väckte mej. Fattigdomen dödade dem, inte jordbävningen, skrev han, och intervjuade två grannar: en vars hus (som byggts på med en våning allteftersom innehavaren fick råd) vikt ihop sej som en kartong och en vars hus stod stadigt under och efter jordbävningen, byggt under överinseende av en kompetent och samvetsgrann byggingenjör. Noga taget drabbades - enligt Läkare utan gränser - inte de fattiga i landsbygdens lerhyddor värst, utan stadsborna i ofta fuskbyggda "korthus".
Nog var jordbävningen stor nog som sådan - när även katedralen från 1914 rasade in - men när jag förstår hur armeringsjärn och trästöttor "sparats bort" i det vanskötta och kalhuggna landet, känner jag en sån... ja, vad ska man säga, vanmäktig förtvivlan.
Och stark önskan: måtte enskilt och statligt bistånd till Haiti - som måste fortsätta även sedan löpsedlarna tystnat - ta sikte på att det som nu sakta återuppbyggs inte ska vara några mänskofällor utan riktiga hus, uppförda enligt den byggstandard som trots allt (och inte för ro skull) finns kodifierad även på Haiti.
Låter som en mycket vettig insats även på andra jordbävningsdrabbade fattiga platser runt om i världen.
SvaraRaderaNja... visst börjar man fundera. Vad är riktiga hus?
SvaraRaderaVad är det bästa i jordbävningsdrabbade områden?
Mig förefaller, av bilderna att döma, husen i Haiti varit tämligen stabilt byggda. Med betong, "haloblocks" och cement. Men det är möjligt att det sparats in på en del armeringsjärn.
En hus i trä, eller bambu, det rasar möjligen (om än trä i sig är lite mera flexibelt än betong etc) men oftast så krossas inte människor av det. Man reser sig upp, skakar av bråten och klarar livhanken.
Men hamnar man under några ton betong, då är det kört.
Detta då endast som en kommentar till frågan om hur man bäst klarar livet om olyckan är framme.
Det finns ju andra aspekter också... Höghus i bambu är ju inte att tänka på, och de blir lätt överdrivet dragiga och lyhörda, och inte precis inbrottssäkra...
Tack för kommentarerna. Ja, det VAR en hisklig jordbävning och inget mänskligt förutseende kunde ha förhindrat alla dödsfall och svåra skador. Men att de döda behövde räknas i hundratusental och inte i tiotal (som i Kalifornien) hade uppenbarligen ett samband med fattigdomen och den ultrasnabba urbaniseringen, som föst ihop människor som packade sillar i snabbt och dåligt byggda hus. Jag skulle ha haft bilder och länkar till Kadhammars reportage men hittar tyvärr inte igen det på nätet (visst är det Aftonbladet han skriver i?) - enligt honom är det tämligen uppenbart att massor av hus, inte minst de med fler våningar än två, hade korthusartad stabilitet. D.v.s. väggar och tak "höll" nog på ett sätt men veks ihop och klämde ihjäl.
SvaraRaderaVisst är fattigdom och delvis därav följande fuskbyggen en viktig orsak till katastrofens omfattning.
SvaraRaderaJag kunde dock inte låta bli att notera att främst bambuhus knappast skulle ha dödat så många som betonghus gjorde. Detta då jag har viss erfarenhet fr ett land där de flesta vanliga, fattiga människor bor i bambuhus. Tills de får råd (event.) att bygga med haloblocks.