Ja, det är mycket som händer och sker nu, även i det som inte får stora rubriker. Onsdagen i förra veckan bestämde riksdagen att "fördomen" att endast kvinnor kan föda barn är överspelad. Sveriges barn har genom historien liksom i vår egen tid då och då fötts av karlar, vilket alla nu förväntas erkänna.
Jag avundas inte de lärare som förväntas lära våra barn detta. Men tvångssteriliseringsretoriken i debatten - läs demagogiken - har kanske varit för svår att genomskåda även för utbildat folk.
En folkpartifarbror från Kinna
fick Rättvisa Gudrun att spinna.
Han födde ett barn,
den jämställda karln,
så folket tog honom för kvinna.
Ja, visst gör det ont när knoppar brister
5 timmar sedan
Sagan om den rättvisa Gudrun har verkligen åldrats med obehag. Egentligen vill man helst glömma denna fadäs i Tage Danielssons produktion men kul att du ändå minns den.
SvaraRaderaSå sent som förra året jobbade jag ihop med en äldre manlig lärare som absolut ville att klassen som bestod av Industri - och fordonselever skulle läsa denna saga. Till min oförställda glädje (som jag förstås inte ansträngde mig att dölja) förstod inte klassen den alls. För dem är det självklart att föda barn tillsammans, man och kvinna och att dela på föräldraledigheten är ju inget konstigt alls. De är duktiga elever och har inga problem med läsförståelse men poängen uppfattade de som att det ska vara rättvist och jämlikt i ett förhållande för att det ska fungera bra.
Jag blir så glad att något faktiskt har hänt, fastän det känns som vi står och stampar på samma trista fläck i jämställdhetsarbetet ibland.
Ja, det var roligt att höra! Själv tänker jag mest på Gudrun Schyman, denna oerhört skickliga politiker som onekligen pekat på många orättvisor - till vilka jag dock inte räknar att endast kvinnor kan föda barn och heta Gudrun; ska vi räkna också den "orättvisan" som åtgärdad nu?
SvaraRaderaJag är liksom Ebba Witt-Brattström (och transsexuellas patientförening Benjamin!) övertygad om att man gör det seriösa jämställdhetsarbetet en otjänst när man upplöser själva könsbegreppen. (I teorin skulle vi plötsligt uppnå 100% jämställdhet, om nämligen ingen visste vem som var "man" resp. "kvinna", men i praktiken är den visionen onåbar annat än i fullt aktningsvärda försök med "blindbedömningar" av prov, ansökningar o dyl.)