Maj inleddes med att jag nattvandrade runt Ankarmon med ett gäng andra föräldrar. Det var faktiskt ovanligt lugnt i år. Ingen polis- och ambulansutryckning. Det tackar vi för.
När jag vaknade vid 10-tiden var det regn och bara någon enstaka plusgrad. Min dotter Hanna hade farit för att blåsa klarinett för pengar vid en socialistiskt demonstration. Arbetsmiljön var alltså inte den bästa, men betalningen hygglig (Hanna gick iaf inte ut i strejk).
Det kändes inte som att man vaknade ö h t igår. Solen syntes ju inte. Idag är det också en sån där "mörk dag" (cit. min frus mormor när hon vände på dygnet och klev upp mitt i natten). Men jag är vaken och nu ska jag på jobbet.
Ikväll blir det middag med Jan Björklund.
Ja, visst gör det ont när knoppar brister
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar