Sonderingar

Annie Lööf som sonderar i regeringsfrågan just nu har ibland, tycker jag, låtit som om Löfven är nästan lika illa som Åkesson, i alla fall som om samarbete med Löfven som statsminister vore lika otänkbart som samarbete med SD.

Men så kan det ju inte vara. Jan Björklund har helt rätt i sin beskrivning här. Och, Alex Schulman m fl som undrat, det var helt rätt att rösta bort regeringen Löfven för att undergräva Vänsterpartiets politiska inflytande. Det vore en stor seger för borgerligheten, t o m om Löfven skulle få fortsätta som statsminister, att lösgöra S från det historiska beroendet av V(PK) och slippa att själva hamna i knät på SD. (Expressens Anna Dahlberg, som liksom jag förespråkar en S+M-regering, skriver tänkvärt om demokratins paradox här).

Fast en kvinna som statsminister - 100 år efter att det blev principiellt möjligt och långt efter alla övriga nordiska länder - vore inte direkt fel heller.