Fast det har vi ju inte. Man får inte utan vidare ta livet av ett foster i exempelvis 30:e veckan. Faktum är att abort normalt är förbjudet under mer än halva graviditeten. Så abortmotståndare är (nästan) alla. Och totala abortmotståndare är ytterst få (som inte ens vill tillåta abort när moderns liv är i fara).
I vilket fall som helst har jag svårt att förstå varför det skulle vara särskilt upprörande att välja bort flickfoster. När vi numera närmast regelmässigt väljer bort foster med t.ex. Downs syndrom. Hur var det nu egentligen med alla människors lika värde?
Jag TYCKER ju att det är upprörande att göra abort bara för att fostret har fel kön. Men också för att fostret t.ex. har en kromosom för mycket. (Eller för att det inte är älskat - sånt kan ju verkligen inte ha någon betydelse för om någon ska anses ha ett människovärde eller inte!).
Torbjörn Tännsjö har ju rätt i att om vi väl godkänner provocerade aborter, blir det rätt konstigt att uppröras mer över att flickfoster dödas än över att foster med Downs syndrom dödas. Det ger ju verkligen en signal om att vissa är mer värda än andra.
Men att vissa skäl till abort är klart sämre än andra, står ju alldeles klart. Om någon inte visste det förut. Vill vi inte ändra en lagstiftning - som ju faktiskt tillåter könsselektiva aborter - så måste vi jobba med attityder och opinionsbildning. Det finns faktiskt inte andra alternativ. Det ska vara skämmigt att abortera flickfoster, även om lagen tillåter det.
I millisrdernas land
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar