Gröt, gröt, mera gröt

En riktigt rolig trend tycks vara på väg. Jag glömmer inte när jag på plats i Göteborg för ett år sedan fick specialbeställa in havregröt under en hotellfrukost på Scandic som mest såg ut som ett julbord och mest verkade bestå av miljöskadliga kötträtter plus äggröra. (Men jag fick den riktigt fint tillredd och serverad - till slut!).

Men nu blir visst gröt trendigt. Ser man på ser man på. Var det inte Frälsningsarmén som häromåret gav ut värsta grötboken? Kanske dags för en ny upplaga...

Hans Bergström tänker till

Intressant det Hans Bergström skriver om skolan i Sverige respektive Finland. "Den gamla goda tiden" har väl aldrig egentligen funnits på den här sidan paradiset (Bibeln säger ju också: "Fråga inte hur det kommer sej att gamla dagar var bättre än våra - för inte av vishet kan du fråga så."). Men futurismens tes att allt blir "bättre och bättre dag för dag" är ju rena önskedrömmen. Ibland kan vi få lära av våra nordiska grannar och ibland - mirabile dictu! - även av tidigare generationer...

Men ingenting bevisar väl lärarnas sjunkna status och räddhågsna osäkerhet som det faktum att så många, även svensk- och biologilärare, nu tycks stå beredda att lära våra barn att vissa människor kan vara fäder till barnen de föder...

Bra - äntligen går KD igång på rätt sätt!

Bra, David Lega & c:o, det här är riktigt, riktigt bra skrivet! Inte lika skarpt som Hanne Kjöller i DN men med ett suveränt "ethos" från en handikappidrottare och föreläsare/konsult/politiker på toppnivå. En person som i fosterstadiet ju lätt blir ett typiskt "utrensningsfall" ifall skrämda föräldrar får titta på ultraljudsbilder under det omgivande samhällets press och outtalade fråga: "Blir du kostsam, lille vän?"
Dagenredaktören Elisabeth Sandlund (själv förälder till en dotter som är lika mycket värd som du och jag utan att vara lika "bra" i alla tester) hakar på med mycket tänkvärda frågor - och hon hör verkligen till dem som ständigt hållit dem levande, inte bara när det varit "inne". Tack Elisabeth!

Men var håller mitt "socialliberala" FP hus i debatten? För inte vågar man väl hoppas att FP genom sitt tigande samtycker och ansluter sej till DN-Hannes analys om "Mengeles fotspår"?

Rick och Bella

Se, lyssna och lär. Sen hoppas jag förstås att Rick Santorum tar hela konsekvensen av sitt positiva "Pro Life"-ställningstagande och garanterar att även fattigare föräldrar och barn än han, hans hustru och deras Bella får det stöd och den vård som de behöver för att kunna leva och utvecklas. Garanterat stöd även från statens sida, alltså - inte bara från välgörenhetsorganisationer.

Att också fattiga, och inte minst de, kan älska ett barn med många funktionsnedsättningar är ju dock helt klart, liksom att även många rika - som skulle ha råd med vilka behandlingar som helst - nu låter avliva sin avkomma, särskilt om den råkar vara "defekt" på något sätt.

Gud sej förbarme.

Hanne Kjöller tänker till

När hon nu ändå börjat tänka till tar Hanne Kjöller itu med ännu ett aktuellt ämne. I just den frågan står V och KD på samma linje (vem kunde tro det?). Jag tror faktiskt att debatten blir mer spännande om alla tar den på allvar och inte avfärdar en åsikt eller en värdering för att den framförs från fel håll.

I doktor Mengeles fotspår

Tack, Hanne Kjöller. Det är tyvärr modigt i vår tid att skriva detta i Dagens Nyheter. Men bra. Förutom det att vi inte bara kan lägga ansvaret för Mengele-samhället på de arma föräldrar, som nu frivilligt utövar rashygien på sej själva och avlivar sin egen handikappade avkomma. För samhället skickar ju starka selektions-signaler när vi erbjuder uppspårning av foster med Downs syndrom, men inte t.ex. uppspårning av flickfoster.

(Tvärtom är det nästan omöjligt att före födelsen få vettiga besked om sitt eget barns kön, av någon besynnerlig och kanske hemsk anledning).

Det är inte Downs syndrom som är det stora problemet, utan "Down with the Downs-syndromet".

[Tillagt 20/3: Läs gärna även Maria K Anderssons tänkvärda artikel Blir du kostsam, lille vän? Och Per Ewerts text om Rick Santorum och dennes gravt handikappade dotter - men det kan väl inte bara vara republikaner som han och Sarah Palin som tar emot barn med funktionsnedsättningar i USA nuförtiden?].

Huvudstadsbråk

Norrmännens ilska mot Stockholms kampanjslogan "Capital of Scandinavia" påminner ganska mycket om den lite fåniga kampen mellan Ume och Sundsvall om vilken stad som ska få kalla sej "Norrlands huvudstad" (tydligen har Sundsvall vunnit senaste ronden och fått patent, trots att Ume sedan 1900-talet använt begreppet).

Skulle Kalmarunionen i en framtid återupprättas blir väl Köpenhamn åter aktuellt som nordisk huvudstad. Eller varför inte Göteborg, som Karl X Gustav övervägde låta bli huvudstad efter den planerade erövringen av Danmark? "Sveriges framsida" och "Bästkusten" är kampanjbegrepp som enligt min ringa mening slår det mesta.

13687, 25580

Läs Jonas Helgesson

Läs Jonas Helgesson. Say no more.

Stegräknare

Nu har jag gått 10930 resp. 10300 steg de första två dagarna med stegräknare. "Skamgränsen" är 10300 steg, men det får förstås gärna bli fler.

Det läskiga är att barnen går så många fler steg, Staffan 13300 i måndags och Jonatan över 30000 i går (men då hade han spelat utebandy jättelänge på fritids - fatta vad man springer då!). "Dansa, min docka, medan du är unger, / när du blir gammal så blir du så tunger."

24600

Om att bli insnöad - och dragningen norrut

Visst är det kul att våren närmar sej. Men detta i Bollnäs så snöfattiga sportlov - som vi dock varit ovanligt sportiga under - har det mer än en gång hänt att jag önskat mej lite mer nordpolsnära snövidder. I varje fall så pass som det fanns i Mellansel utanför Övik för bara två veckor sedan. (Där fanns det SNÖ!!!).

Läs Lars Linders fantastiska krönika, inspirerad av den smått otrolige "snömannen" i bilen utanför Umeå.

Men barnen längtar inte in i dvalan - redan första sportlovsdagen åkte de äldsta 10 km på skidor, två dagar senare blev det en heldag i slalombacken, ytterligare två dagar senare en eftermiddag i Fjärran-höjder-badet i Gävle och två dagar därefter en skideftermiddag i Acktjärbo (då Staffan åkte 5 km!).

Ryssland, Syrien och Arabien

Och visst, det är klart (även om man borde slippa konstatera sådant i det vackra vita vintervädret): fegisen Putin - som inte vågar debattera på lika villkor - är ett hot mot rysk demokrati, Bashir al-Assad rena folkmassakreraren och den saudiska kungafamiljen definitivt inte ett gäng som Sverige bör utveckla vapenindustri óch anti-terrorsystem tillsammans med. Usch och fy!

F.ö. tycker jag vi ska sluta prata om Saudiarabien annat än när vi just vill betona den obehagliga furstemakten. Det är ju ett lika hiskligt namn på en stat som Bernadotte-Sverige eller rent av Hitler-Tyskland. (Att Jemen inte ingår i staten Arabien är inte konstigare än att Lesotho och Swaziland inte ingår i staten Sydafrika - Arabien vore det adekvata namnet på den totalt dominerande staten på arabiska halvön).

Ytterligare en insats värd uppmärksammad

Ännu en uppmärksammad insats har gjorts under inledningen av våra barns sportlov (gissa om rubriksättaren har haft roligt). Vasaloppet är en alldeles lysande institution i svenskt friluftsliv - i torsdags fick jag faktiskt ett erbjudande om att under fredagen åka en stafettsträcka för Ljusdals församling, som hastigt och olustigt blivit en man kort, men... det var nog tur för Ljusdal att jag nobbade!

Fast någon gång...

Bra insatser under sportlovet

Första sportlovsdagen åkte både Hanna (9 år) och Jonatan (7 år) en mil på skidor! Och igår åkte de massor av slalom i Bollebergsbacken! Tjusigt jobbat, ungar! (Jodå, Staffan, 5 år, var också med på ett hörn!).

Från det ena till det andra: rätt imponerande, va?