lördag 17 mars 2012

I doktor Mengeles fotspår

Tack, Hanne Kjöller. Det är tyvärr modigt i vår tid att skriva detta i Dagens Nyheter. Men bra. Förutom det att vi inte bara kan lägga ansvaret för Mengele-samhället på de arma föräldrar, som nu frivilligt utövar rashygien på sej själva och avlivar sin egen handikappade avkomma. För samhället skickar ju starka selektions-signaler när vi erbjuder uppspårning av foster med Downs syndrom, men inte t.ex. uppspårning av flickfoster.

(Tvärtom är det nästan omöjligt att före födelsen få vettiga besked om sitt eget barns kön, av någon besynnerlig och kanske hemsk anledning).

Det är inte Downs syndrom som är det stora problemet, utan "Down with the Downs-syndromet".

[Tillagt 20/3: Läs gärna även Maria K Anderssons tänkvärda artikel Blir du kostsam, lille vän? Och Per Ewerts text om Rick Santorum och dennes gravt handikappade dotter - men det kan väl inte bara vara republikaner som han och Sarah Palin som tar emot barn med funktionsnedsättningar i USA nuförtiden?].

1 kommentar:

  1. Ja, det är verkligen vansinne att påstå att lidandet i värdlen minskar med att vi blir av med den mänskliga varianten Downs syndrom, som till exempel Torbjörn "Mengele" Tännsjö påstår. Jag använder inte ordet hatar ofta-men detta hatar jag.

    SvaraRadera