Apropå Syrien och Saudiarabien

Nu diskuteras om det är rätt att sälja vapen till diktaturer. Jag skulle försöksvis vilja gå ett steg längre, apropå de aktuella relationerna till såväl Saudi-Arabien som alAssad-Syrien och Lukasjenka-Vitryssland. Och med tanke på erfarenheterna från såväl Mubarak-Egypten som Khadaffi-Libyen: Ska vi överhuvudtaget behandla självhärskare som Bashir al-Assad eller kungen av huset Saud eller Aleksander Lukasjenka som legitima representanter för sitt folk och sitt land? Borde vi inte avkräva ländernas ledare folklig legitimitet, uttryckt i något så när fria val, för att erkänna dem som något annat än skurkar och tyranner, som borde straffas i internationella domstolar?

Visst kan man ibland behöva förhandla även med skurkar och terrorister. Men inte minst fallet Khadaffi visar ju hur extremt pinsamt det är - i synnerhet efteråt! - att ha syltat in sej i handelsutbyte med folkförtryckare. Och Aung San Suu Kyi har hela tiden - även den förkrossande segern i fyllnadsvalet - framstått som en långt mer legitim företrädare för det burmesiska folket än den hårda militärdiktaturen. Att sälja vapen till en sådan ledning - eller ö.h.t. underteckna handelsavtal - framstår ju som vanvett; och ändå gjorde vi det i fallet Saudi-Arabien. Är det för att vi inte ens känner till någon oppositionell grupp eller person där?