Republik på födelsedagen?

Nej, Peter Althin och Republikanska Föreningen, vi bör rimligen inte avskaffa monarkin just när vi är på väg att få de första kvinnliga statscheferna på 300 år, kanske fram inemot år 2100! Däremot måste vi naturligtvis snart införa något slags valmonarki. Det indirekta godkännande som riksdagen visar genom att i praktiken inte driva republikkravet (vilket den ju lätt skulle kunna göra ifall viljan verkligen fanns) är demokratiskt otillfredsställande måste kompletteras med en mer positiv och direkt, folklig och beslutande opinionsyttring. Exempelvis genom att varje ny monark måste bekräftas eller avvisas genom en riksdagsomröstning (vi kan ju inte sätta precis vem som helst ens på ceremoniella och represenativa uppgifter). Eller genom att vi åtminstone med jämna mellanrum håller en folkomröstning om monarkin (vi borde definitivt ha haft en sådan, precis som även Kulturnytts Gunnar Bohlin föreslog, för två år sedan i samband med 200-årsjubiléet av Bernadott-ätten som svenska tronföljare).

Det skulle enligt min åsikt vara alldeles tillräckligt beträffande en så pass innehållstömd position som kungens - att en person med verklig politisk makt skulle kunna ärva sitt ämbete vore naturligtvis mycket stötande, men ceremoniella uppgifter som t.ex. att leda dansen vid midsommarstången kan mycket väl gå i arv mellan de äldsta barnen i näraliggande Ol-Andersgården (el dyl) och det är på den nivån jag anser att vår tids kungadöme ligger. Det äger bestånd endast så länge folkmajoriteten accepterar det, och så länge detta är fallet ser jag ingen demokratisk anledning att störta det.

Direkta kungaval vore ju i sak ungefär detsamma som presidentval (fast mer påminnande om påveval i den bemärkelsen att utmärkelsen - i princip - gäller livstiden), och å ena sidan kan man ju då lika gärna införa just republik och presidentval, å andra sidan kan man ju säga att vi går över till valmonarki och fortsätta kalla den valde kung - eller drottning. De bedömare har säkert rätt som menar att kronprinsessan Victoria skulle ha goda möjligheter i ett sådant val, och skulle monarkin falla vore den mjukaste övergången helt säkert om hon valdes till vår första president. Ifall hon vore ödmjuk och klok nog att acceptera ett sådant val - kom ihåg att Oscar II:s familj vägrade låta någon av sönerna bli norsk kung, trots att det 1905 fria Norge storsint nog kom med ett sådant erbjudande.

F.ö: grattis på 66-årsdagen, knugen!