Gott nytt halvår!

Idag är det Sverigedemokraternas dag i Almedalen. Inte särskilt kul, tycker jag. Men väljarna har ju röstat in dem i riksdagen, även om ingenting blir bättre bara för att det har folkligt stöd. Ingenting. Vare sej rasism, fosterfördrivning eller miljöförstöring. Det är dock inte konstigt att SD tog sej in i riksdagen efter att Folkpartiet(!) utmålats som rasistiskt och något slags filial till Dansk Folkeparti - och efter att Kristdemokraterna(!) utmålats som fascistiskt för att partiet menade att det finns en specifik vits för ett barn med att ha en mamma! Klart man lika gärna kunde rösta på Sverigedemokraterna - om nu de andra var rasister och fascister.

Det var väl ingen särskilt uppmuntrande nyhalvårshälsning? Nej, och jag är inte särskilt lycklig, trots att jag njuter av den härlig sommar som väger upp fjolårets regnande med råge. Just nu begrundar jag det faktum att vi från och med idag har en situation när alla utom jag, gynekologen Marc Bygdeman, transsexuellas patientförening Benjamin och diverse nazister och fascister försvarar tesen att även män(!!!) kan föda barn(!!!). Alternativt är så grunda i skallen att de ännu inte förstått att vi från och med idag bytt könsbegrepp - från ett biologiskt/objektivt till ett psykosocialt/subjektivt. Plötsligt är det inte det vi har mellan benen som avgör könet - utan det vi har mellan öronen. Morsning korsning. Så kraschlandade vårt stolta jämställdhets- och hbt-arbete i queerträsket.

Lycka till, alla präster, lärare och skolpsykologer som ska förklara det här får våra barn och ungdomar. Nej, jag kan uttrycka mej mer rakt på sak: Gud nåde den som försöker inbilla mina barn att den som föder sitt barn kan vara barnets far! Bara kvinnor föder barn. Helt i analogi med att bara ston fölar och bara kor kalvar. Men till det som skiljer människan från dessa varelser tycks höra en otrolig förmåga att trassla till saker och ting, t.o.m. så grundläggande begrepp som man och kvinna.

Det mest oroväckande med begreppsdeformen är - förutom den för utsatta människor ödesdigra misskrediteringen av det seriösa jämställdhetsarbetet - de hämningslösa invektiv som drabbat dem som protesterat och påtalat att kejsaren är naken. Enfaldiga skällsord och övertalningsdefinitioner har skämt ut själva nyhetsrapporteringen, och än mer debatten naturligtvis.

Den lilla debatt som förekommit, alltså. En svensk tiger ju.