Nu är det Obama

Snart är det Obama!

Om en halvtimme heter USA:s president Hussein. Barack Obama är på G. Och då spelar somliga svenska radikalers hyckleri mindre roll. Jag menar, Obama är ju troende kristen och har bett den konservative pastor Rick Warren leda bön under installationsceremonin - och Obama är för dödsstraff och mot homoäktenskap. Men han heter inte George W Bush och då är det OK (eller?). Socialdemokrater som stämplar Reinfeldt och Borg som högermän aktar inte för rov att känna sej andligen och politiskt förbundna med Obama. Som dock rimligen måste anses stå långt till höger om de "nya moderaterna".

Nå, jag håller med om att Obama verkar ha en vettig inriktning i det stora hela (stäng Guantanamo, ja!!!). Med reservation för tendenser till alltför gränssättande protektionism och alltför gränslös abortliberalism. Men i vilket fall som helst är det hur kul som helst att en svart (nåja) man från typ ingenstans (från oss! ropar kenyanerna glatt) kunnat göra den livsresa vars mål vi nu kan se på tv. Hans blotta uppenbarelse på podiet denna stora dag är ett tal så starkt som något.

Fast Obama vill nog säga med Churchill: "It's not the end. It isn't even the beginning of the end. But maybe it is the end of the beginning."

Du får gärna hälsa på i kyrkan, statsministern!

Ja, Reinfeldt är välkommen till kyrkan. Men han ska inte styra över den.

Gud nåde den som rör Barack Hussein Obama

...ja, nu syftar jag naturligtvis inte på dem som skakar hand med tillträdande presidenten - eller som kritiserar honom. Han är inte Guds Smorde eller på något sådant sätt oantastlig. MEN - jag syftar på den obehagliga vanan de har borta i Staterna att knäppa en och annan populär politiker (åjavars, vi har ju lärt oss ett och annat här hemma också...), och både jag och en kompis jag samtalade med drömde halvvakna mardrömmar om skott mot Obama. (Undrar varför - och sedan jag skrivit ovanstående får jag veta att det är Martin Luther King-dagen imorgon!).

Nåväl, ingen av oss är kända för att vara sanndrömmare, så vi hoppas att Obama får 4 (och kanske 8?) lugna år som president. Lugna i fysiskt avseende åtminstone. För turbulent lär det bli; situationen är ingen dröm frånsett att det kanske bara kan bli bättre framöver. Kanske...

Som sagt: Måtte Barack Hussein få en chans att förverkliga (de flesta av) sina visioner.

Och måtte Dawit Isaak snart släppas fri av Eritreas skurkdiktator - nu har vi svenskar och framför allt Dawits familj sannerligen väntat länge nog! Ingen ny sviken och försvunnen Wallenberg, tack!

Vi måste få bort statskyrkan

Inget ont om Svenska kyrkan. Men varför är den fortfarande statligt styrd? Varför dominerar fortfarande de stats- och kommunpolitiska partierna i kyrkomöte och de flesta stiftsfullmäktige? Vad är det vi håller på med? Och varför verkar ingenting hända före årets kyrkoval (20/9 2009)?

Varför är alla överens om att systemet är sjukt och borde bort - utom sverigedemokraterna som vill återinföra statskyrkan på allvar - men låter bli att ens lyfta ett finger för att bilda nya, kyrkligt motiverade nomineringsgrupper tvärs över de gamla partigränserna?

Varför ställer ateistiska och agnostiska partimedlemmar upp på att partiets namn missbrukas i val till ett trossamfund? Varför protesterar inte troende och otroende högt och gemensamt? Varför blir inte kyrkovalet 2009 årets händelse - dagen då vi tillsammans avskaffar statskyrkan på riktigt?

Varför?

Varför inte!

Var det inte det jag trodde - vi lever med genier!

Är det inte underbart: The Brunswick Street Gallery i Melbourne ställer ut målningar av 22-åri... förlåt, 22-månadiga konstnären Aelita Andre? Är det inte det jag alltid har sagt: vi föräldrar med förskolebarn lever vardagsliv med oupptäckta genier!

Legitimt självförsvar - eller kontraproduktivt övervåld?

Jag kan ibland undra varför vi är så många utrikespolitiska amatörer som framträder som något slags experter i just palestinafrågan. Vad Marocko gör i Västsahara skiter vi t.ex. högaktningsfullt i. Inte heller är vårt engagemang för kurdernas sak påfallande utbrett. Men OK, nu gör alltså även jag ett försök till amatöranalys av den aktuella konflikten.

En sak är klar: naturligtvis kan inte Israel låta Hamas fortsätta skjuta raketer in på israeliskt territorium, mot civila mål dessutom, utan att slå tillbaka med kraft. Och det visste Hamas (se förra inlägget).

Och sätter Hamas i system att bädda in militärt i civilt, d.v.s. offra sina egna med vilje, är det inte konstigt att dödsoffren blir orimligt höga. (Det är knappast bara den militärt starkare sidan som begår krigsförbrytelser i så fall - är det sant att Hamas använder den egna befolkningen som levande sköldar, så är detta verkligen ett kriminellt övergrepp mot de palestinska familjerna).

Ändå, och som sagt: när motståndarna uppenbarligen tigger om stryk och vill få hjälp med martyrproduktionen, så är väl frågan i vilken utsträckning man måste bönhöra dem. Stärks Hamas´ ställning i Gaza - liksom Hisbollahs i Libanon 2006 - är väl inte särskilt mycket vunnet från Israels synpunkt sett? Hamas som, i motsats till Fatah, inte erkänner Israel utan tvärtom vill utplåna det.

Å andra sidan: Hisbollah slutade faktiskt skjuta mot Israel från Libanon efter Israels militära aktion sommaren 2006. Så helt resultatlös var den inte, även om den ohyggliga demoniseringen av Israel knappast upphörde i vare sej Libanon eller de palestinska områdena - snarare förstärktes.

Ja, det är inte lätt. Måtte våldet upphöra och båda parter erkänna varandras legitima krav på en stat inom tryggade gränser! Det måste förstås bli slut på den "immunitet" mot rannsakan och dom som USA ger sej själv och Israel. FN-resolutioner och internationell rätt måste naturligtvis gälla lika för alla. Det innebär att vi varken bör försvara eller angripa Israel på andra grunder än vi försvarar/angriper andra länders handlingssätt. Jag tänker definitivt inte bojkotta Israel förrän vi börjar bojkotta Ryssland (Tjetjenien) och Kina (Tibet). Israel är till själva sin existens långt mer hotat av Iran och dess hejdukar i Palestina än vad Ryssland eller Kina är hotat av sina grannar och gränsbor. Det ursäktar inte vad som helst. Men det förklarar faktiskt en hel del.

Förfärliga gemensamma intressen för Israel och Hamas?

Det som pågår i Gaza är utan tvivel fruktansvärt, fasansfullt. Även om jag liksom vägrade ta in det under jul- och nyårsfirandet, i en känsla av maktlöshet och behov av ostörd julfrid för egen och familjens del. (När vi nu har chansen: Kära vänner, trots lågkonjunktur och finanskris har vi faktiskt inte KRIG!!! Det kan bli jobbigt ändå, men kära vänner: vi har faktiskt FRED!!!).

Det mest fruktansvärda med Gazakonflikten är, tycker jag, det som antyddes för mej i en DN-artikel häromdagen. Att både Hamas och Israel ville komma till en militär konflikt innan USA får en tydlig ledning igen. Att Hamas försöker provocera fram ett krig som ska ge Hamas´ nya sympatier bland palestinier och världsopinion - och att Israel försöker krossa Hamas militärt i ett krig som ska ge Israels regering chansen att vinna valet om några veckor.

Kan det vara möjligt? Jag tänker på en novell av Chesterton i boken "Mr Ponds paradoxer", där det berättas om två parter som är fullkomligt ense - om att slåss!

Liten väderrapport

Sedan vi i måndags kväll kom hem till Hälsingland från julfirandet i Lule - som avslutades med flera dagars töväder på hela Nordkalotten! - har vi bara haft rejält kalla vinterdagar. Det var 15,9 minusgrader när vi kom hem och 15,6 minusgrader på morgonen därpå. Så har det fortsatt - en del sol på dagarna men bister kallt.

Fast nyårsafton - igår alltså - var det relativt milt: temperaturen steg upp mot -2,5 grader Celsius innan den vände neråt igen för att under morgonen och dagen ligga på omkring -12. Ikväll ytterligare fyra grader kallare. Rejäl vinter här i Hälsingland alltså - det ska vi inte klaga på. Gumman Tö, låt bli vår snö!

Gott nytt år - med lagom med tid och pengar

Gott Nytt År 2009, allihop!

Tror jag ska börja det nya året med att länka till kirunabrorsans blogginlägg om tid och pengar - de dyker inte precis upp stup i kvarten men det är ju desto skojigare när de kommer!

Brorsans blogginlägg, alltså.

(Jaja, pengarna också ;o).