Birger Schlaug om nattis-samhället

Läs vad Birger Schlaug så tänkvärt skriver om nattis-samhället! Jag minns hur jag reagerade när centerns representant i Barn- och utbildningsnämnden här i stan presenterade Nattis som en stor välfärdsreform. Visst förstår jag (och det sa jag också) det ökade behovet i och med det ökade ensamföräldraskapet (oftast är det ju kvinnor som är ensamma med barn). Men samtidigt är det ju ur ett barnperspektiv för bedrövligt att detta ska behövas: att man ska skjutsas hemifrån lagom till godnattsagan och vakna upp till en ny dag på "förskolan". Enstaka skolövernattingar kan säkert vara kul, men knappast när det börjar handla om en eller flera gånger i veckan.

Observera att varken Birger Schlaug eller jag vill skuldbelägga nattarbetande kvinnor, som blir tvungna till detta för sin egen och barnets/barnens försörjning. (Ofta handlar det ju faktiskt om män/pappor som undandragit sej sitt ansvar, kanske inte så mycket efter som under pågående relation). Men frågan måste ställas: vad är det för samhälle vi tillsammans skapat? Drivs arbetslinjen in absurdum i ett samhälle som inte värderar föräldrars arbete (ja!) med sina barns fostran och ser föräldrarna som utbytbara mot vilken dagis/nattis-personal som helst - eller t.o.m. som i många avseenden mindervärdiga jämfört med specialutbildade förskollärare?