Regeringen, inklusive socialminister Göran Hägglund, vill satsa på fler barnmorskor. Det är ett livsviktigt yrke, så den satsningen är ju bara att applådera.
Men i ljuset av diskussionen om (frånvaron av) samvetsfrihet i vården, har barnmorskeyrket (i motsats till läget under 1900-talet) blivit ett yrke som troende kristna (eller för den delen muslimer) inte längre kan välja. Inte heller de ateister som av etiska skäl motsätter sej provocerade aborter. Barnmorskens yrke har nämligen alltmer kommit att bakas ihop med abortörens (en modern änglamakare), och de vittnesbörd om samvetsfrihet i praktiken som jag tidigare hört ("jag har alltid mött respekt för min önskan att inte medverka vid aborter") verkar nu i stort sett ha upphört.
Det finns naturligtvis många yrken som en etiskt medveten person (oavsett livsåskådningar) kan tycka sej behöva undvika. Men ingår fosterfördrivningar verkligen i barnmorskeyrkets "raison d´etre"? Man kunde ju i så fall tycka att informationen om dessa onekligen mindre behagliga arbetsuppgifter borde framgå tydligt när barnmorskeyrket beskrivs på Arbetsförmedlingens hemsida. Tycker ni att de gör det? [Anm. 14/2 2017: Jo, NU står det på flera ställen om s.k. "abortvård",. En förbättring i tydlighet om inte annat. Men jag borde ha kopierat eller skärmdumpat eller vad det heter istället för att länka - nu går det inte längre att se vad det stod den 14 mars 2014. Det går dock säkert att ta reda på av någon intresserad forskare].
Att kritisera kristdemokraterna ses kanske nuförtiden som att sparka på någon som redan ligger. Det vill jag ju inte göra. Men att Göran Hägglund är en så svag ledare att han inte ens står upp för den samvetsfrihet i vården som existerar i t.ex. Norge och som efterfrågades även i Sverige i samband med abortlagen 1974, det är egentligen alldeles oerhört och riskerar hela KD:s trovärdighet som parti, precis som Olof Djurfeldt konstaterar i Dagen 4/3.
Klagevisa över denna torra och kalla vår
3 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar