All heder åt hindun och mitten-vänster-politikern KC Yagi som i motsats till statsminister Stefan Löfven tycks inse samvetsproblemen för många icke-hinduer med att delta i yoga.
Därmed inte sagt att vi inte kan lära av såväl hinduer som buddhister - jfr zazen-meditation - när det gäller kropps- och avslappningsövningar. Men anrop av diverse gudomligheter, i Sverige ofta uppfattade som godtyckliga "läten", är liksom en annan sak.
Fast visst vore det kul om statsminister Löfven betonade nyttan av daglig morgon- och aftonandakt med bön i Jesu namn. Hans parti är ju trots allt engagerat i kyrkomötet, så helt religiöst neutralt kan det väl inte vara?
Han och en majoritet i riksdagen har i varje fall nyligen låtit meddela att konfessionella inslag på skolavslutningarna åter är tillåtna. Men nog tycker jag att tidningar som Dagen och Världen idag borde inse problematiken även med detta, när nu de och många kristna föräldrar är så vakna över problematiken med yoga. Eller vill man fortfarande definiera Sverige som ett "kristet" land, med alla prerogativer det tänks föra med sej för just kristen tro?
De och vi
2 timmar sedan
Nu är det ju så att yoga är lika mycket eller lite religion som friidrott för de flesta männsikor. Pilates, qi gong och yoga är från början militär träning som i yogans fall fick en religiös mening för en del hinduer liksom Athena-dyrkan var början för friidrotten medan den nu bara är träning, förr oftast med militära förtecken. Jag vägrar tro på en skör liten Gud som skadas av vissa kroppsrörelser lika mycket som jag vägrar tro på STORA starka hinduiska gudar som tar en människa i besittning varje gång hon står på ett ben.
SvaraRaderaBara för att gympan inte är fascistisk 1920-talspraktik från Europa med rötter i den hedniska antiken, behöver inte gympa vara farlig ur någon som helst synvinkel.
Rörlighetsträning gör människans stillastande kropp gott. Du som är historielärare borde väl veta vad yoga verkligen är, gympa som skapar koncentration eftersom du annars tappar balansen.
Att någon använder dessa rörelser religiöst innebär inte att alla som gör det blir besatta lika lite som alla blir frälsta av att sjunga med i den blomstertid nu kommer.
Det är dessutom ingen som helst förkunnelse involverad i gympa medan psalmen är full av den varan. Varför ska kristna göra sig löjliga och framstå som skräckslagna vidskepliga puckon i offentliga sammanhang så fort rörelse kommer på tal-såvitt den inte härrör från antikens hedniska kulter eller fascismens era- i Europa.
Mer fånigt etnocentrisk kan man knappt bli. Jo, kanske de svenskar som trodde att ryska krigsfångar och Native Americans som kunde simma var besatta av demoner och stod i förbund med djävulen.
Men jag tycker inte att ateistiska föräldrar är löjliga när de inte vill att deras barn ska sitta i en kyrka och sjunga om Guds godhets rikedom. Jag förstår dem mycket väl. Jag tycker inte heller att de skulle vara löjliga om de motsatte sej deltagande i en meditation och/eller rörelse där namnet "Jesus" användes som ett mantra, även om jag - eller de - naturligtvis inte behöver vara emot meditation (eller gymnastiska rörelser) för det och även om de för allt i världen skulle kunna säga "Ge oss, Ge oss" eller varför inte "Jösses" istället?
SvaraRaderaOch nu diskuterar jag inte vad jag själv vågar göra - själv har jag en Krishna-staty i köket ;o) och skulle nog palla med att en imam välsignar mina barn - utan vad som är rimligt att kräva av sina medmänniskor. Där tycker jag som sagt att hindun och vänster-mitten-politikern KC Yagi är ett föredöme, precis som de kristna som tycker att skolavslutningsandakter i kyrka i så fall kan ske på de föräldrars och församlingars/prästers initiativ som så önskar (ungefär som vi lärarstuderande i Umeå 1996 själva bokade kyrkan och kyrkoherden för en avslutningsandakt med bibelord och sommarpsalmer).
Kanske inte alltid löjliga, men rädda för att deras små får möta andra uttryck än de själva står för. Som kristen skulle jag aldrig utsätta mina barn för det övergrepp som det innebär att inte låta barnen få se hur andra tror och tänker. Varför är just ateister så rädda för att deras barn ska bilda sig en annan uppfattning om de råkar vistas i en kyrka vid en skolavslutning och sjunga en sommarsång som de flest kan sjunga med i? Om de inte tror på Gud varför är de så rädda för Guds makt att påverka deras barn? Det liknar mer snobberi och sekterism, där föräldrarna vill avskilja sina barn från verkligheten för att ha en bubbla där de kan forma barnen utan insyn.JV var förr de enda som höll sina barn från allt möjligt i skolan bl.a religionsundervisning och avslutningar i kyrkan. Liksom islam är JV en ariansk sekt och sekter tror ingen utanför sekten om gott. Ska verkligen samhället stödja sekters barnaförtryck?
RaderaJag ser inte att inlåsande är den bästa strategin för barnuppfostran och det är en usel strategi för att bygga samhällen där alla känner respekt för varandra.
Dssutom: Nu är det så att jag tränat yoga i 20 år och ALDRIG uttalat ett enda mantra elelr varit med om att någon annan i lokalen gjort det. I skolan där jag jobbar lärs yogarörelser ut som motvikt till miljoner tävlingar och bollsporter vilka skrämmer 51% av eleverna från idrotten. Ingen lär ut mantran varken på svenska , latin eller sanskrit.