En ganska underbar upplevelse var det att igår, söndag, kunna köra alla tre barnen till och från kyrkan - med cykel! Tack vare att två satt i cykelkärran och en i barnstolen på pakethållaren så gick det utmärkt, i alla fall ända tills lille Staffan somnade och lutade sitt trötta huvud mot min rygg.
Att kunna ta sej fram cyklande är en stor förmån. Det är friskvård och indirekt naturvård - det är bra att Sverige satsat så mycket som vi gjort på cykelvägar. Tyvärr känner jag mej inte välkommen på t.ex. Max eller Prix när jag kommer cyklande - det är som om man mest anpassat sej till bilisterna och deras "drive-in-behov". Cyklar och, ännu värre, cykelkärror får inte precis några egna parkeringsrutor - de får liksom klämmas in nånstans vid behov.
Något att förbättra, således! Det är väl inte så dumt med mål att sträva mot?
Birgitta Dahl
9 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar