30 april och 1 maj

Nej, Aron Modig och KDU, vi bör inte avskaffa 1 maj som allmän helgdag! Känner Aron förresten inte till att även KD i Uppsala brukar ha ett demonstrationståg 1 maj? Vårledigheten denna dag har gamla traditioner, och hur skulle vi kunna fira valborgsmässoafton ordentligt (nej, jag syftar inte på sprit!) om vi inte får sova ut 1 maj? Dessutom brukar vår familj åka ut till någon majbrasa då och grilla korv i eftervärmen - samt, om isen har gått, ta oss ett dopp i närbelägna sjön.

Däremot borde fler partier våga följa Uppsala-KD:s exempel och använda 1 maj som polisk manifestationshelg. (Det är lite trist att bara ha den gräddiga Almedalsveckan, ju). Arbetare finns ju i fler partier än hos Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, och det är bara bra för vår demokrati ju fler som engagerar sej i olika politiska frågor. Även många "alliansare" känner en längtan efter att få uttrycka sej också i friska luften, på det verkliga torget/forumet, inte bara på de många virtuella.

Jag vill gärna så här i anslutning till Valborgsfirandet (min lektor på Lärarhögskolan brukade påstå att vetenskapen den 2 maj var "stillastående p.g.a. illamående" ;o) fortsätta med att citera den ibland väl floskulöst nationalistiske och skandinavistiske skalden Strandberg, som i sin dikt "Vårt fria ord" nedan - kan sjungas på samma melodi som "Vintern Ra"! - dock även, om man bortser från det chauvinistiska, fångat mycket av demokratins och den frimodiga demonstrationens väsen. När vi läser/sjunger hans dikt bör vi även sända en tanke till burmeser, syrier, vitryssar och kineser m.fl. undertryckta folk. Yttrande- och demonstrationsfrihet, ja, hela det "frihetsarv" Strandberg talar om, har även vi svenskar fått kämpa för och måste fortsätta att värna.


Den har intet fosterland, som ställer
alla lika högt - så sant jag tror,
den har ingen kär, och får ej heller,
som ej älskar framför allt sin mor.
Klingar icke modersmålet skönast?
Binder ej vårt hem med dubbla garn?
Lyser icke själva ljungen grönast
på den torva, där vi lekt som barn?


Men vårt land är icke marken bara,
eller språket, som vi lärt så flinkt,
det är tanken ock, den svenska, klara,
och vårt frihetsarv, vår själs instinkt,
och vår goda rätt att överväga
vad oss höves, öppet, oinskränkt,
för att se’n vår trygga mening säga
åt all världen, fritt och oförkränkt.


Trälens klenmod gör, att han förkättrar
varje öppenhjärtigt ord han hör,
ty han känner mindre sina fjättrar,
när han tänker som hans herre gör.
Men ett folk, som fått i arv att länka
sina öden själv, och obestritt,
älskar sina egna tankar tänka,
och det måste säga ut dem fritt.


Fågeln sjunger visst sin längtans kvitter,
om han blott blir matad i sin bur,
men det inre, som ett folk besitter,
öppnas endast i en fri natur;
vad det känner, är ej något ensamt,
men en blixt av himmelens förnuft,
vad det tänker, tänker det gemensamt,
och det krymper, om det ej får luft.


Därför ve den hand, som avskär tungan
på det folk, som en gång haft en röst!
Ve den, som med vilja sårar lungan
i offentlighetens breda bröst!
Det är gott att lägga tyngd i slaget,
när man fått en klinga i sin hand,
ännu mer att ha ett ord i laget
en gång, när det gäller folk och land. 


Melodi: Vintern rasat ut bland våra fjällar