Lillebror ser dej

Jag läste med stor förtjusning de senaste stripparna i serien "ZITS". Det handlar om hur sonen i familjen halkat i en tappad matportion och hur detta missöde någon minut senare går att betitta på Youtube.

Jag har sedan länge undrat om inte Orwells storebrorssamhälle i själva verket blir ett "lillebrorssamhälle" - där vi dokumenterar oss själva och varandra på ett sätt som ingen statsmakt i världen skulle orka hinna med. Våra förehavanden - i bild och text - börjar nu ligga ute på nätet i diverse bloggposter och videosnuttar i en allt ökande omfattning.

Knepigt. För det är ju skoj! Och samtidigt läskigt på något sätt. Jag brukar i varje fall försöka att omnämna icke-offentliga personer med enbart förnamn här på bloggen och annorstädes på nätet. För att andra inte ska få en alldeles för detaljerad totalbild av deras privatliv genom att söka på det fullständiga namnet.

Fast apropå det här med namn: Andreas Holmberg är tillräckligt vanligt för att det inte ska vara så lätt att spåra just mej på nätet. (Det finns t.o.m. fler bara här i Bollnäs). Å andra sidan ökar ju risken för att någon med mitt namn ska göra något verkligt skurkaktigt och skämma ut oss Andreas Holmbergare. Jag tänker med stor medkänsla på Ljusnans redaktör här i stan, Anders Eklund, som ju i dagarna fått se sitt fina namn uthängt på landets löpsedlar i ett ofattbart bedrövligt sammanhang.