...är ju även Kristi Himmelsfärds dag. Kan man då vara riktigt nykter om man tror att Jesus faktiskt dels uppstod efter korsfästelsen, dels ändå till slut "försvann" på ett märkligare sätt än någon annan?
Jag tror det. Men jag tror inte heller att man behöver vara aspackad för att förundras över vårens återkomst och livets mysterium. Eller tankens och viljans mysterium - att min blotta vilja kan styra handens senor och kött så att handen vinkar. (Om man nu inte på allvar tror att det egentligen är handen och diverse elektroner som viftar på sin ägare). Att Gud som världens Skapare skulle kunna transformera sej mellan den himmelska världen och vår fysiska är naturligtvis ingen omöjlighet i sej, vi bara vet för lite om hur det går till och vad det innebär.
Och vi behöver naturligtvis inte tro på det alls. Man äger ej snille för det man är galen - det ena stora, allmänna miraklet gör inte att vi måste tro på och acceptera alla andra föregivna, mer eller mindre enstaka, underverk. Men en viss öppenhet för en eventuell Skapares eventuella förmågor kan nog ändå vara på sin plats. Om universum inte är en av slumpen "uralstrad" parentes mellan två intigheter kan mycket mer än vi tror vara tänkt och planerat. Och tvärtom: om universum verkligen är en slumpartat "uralstrad" parentes mellan två intigheter kan ju tydligen precis vad som helst inträffa - t.o.m. nya världar ibland!
Birgitta Dahl
7 timmar sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar