(Med särskild hälsning till riksdagsman Hasse Backman efter Folkpartiets årsmöte på Kulturhuset den 15/2 2012 - och till KD-ledaren och socialministern Göran Hägglund efter hans artikel på DN debatt 18/2)
Den som föder sitt barn är barnets mor, aldrig dess far.
Att konstatera detta innebär inte stöd till tvångssterilisering eller missaktning av människor med tvångsföreställningar.
Även mjuka pappor är riktiga pappor.
Även tuffa mammor är riktiga mammor.
Killar har snopp och XY (alt XXY)-kromosomer; tjejer har snippa och XX-kromosomer.
Psykologer, föräldrar och politiker måste sluta bekräfta välskapta ungdomars misstankar att de är födda i fel kropp (var får de allt ifrån?).
Det är en typisk konservativ dumhet att kalla vissa killar omanliga och vissa tjejer okvinnliga.
Men att vissa pappor verkligen skulle kunna vara kvinnor och vissa mammor män, det är idag liberalers, socialisters och psykologers speciella form av dumhet.
På 1970-talet utnyttjades svaga proletärgrupper i den marxistiska klasskampen.
På 2010-talet utnyttjas svaga grupper med identitetsstörningar i den queerfeministiska könskampen.
Man måste inte hata och förakta proletärer för att man inte tror på marxismen eller hbt-personer för att man inte är queerfrälst.
Man äger inte enskild definitionsrätt till sitt kön mer än till sin ålder eller art.
Jämställdheten befordras inte av att könsbegreppen kvaddas.
Endast uppenbara missbildningar, olyckor eller felbehandlingar ska motivera samhällsunderstödd könskirurgi.
Annars måste vi börja erkänna och bekämpa en västerländsk, påstått "liberal" form av könsstympning.
Samhället kan vara så ojämställt att könsstympning verkligen förbättrar acceptansen och livskvaliten för somliga - men det är ändå fel sätt att lösa problemet på, såväl i Afrika, Indien som i Sverige.
Andreas Holmberg
svensklärare och pappa (tror jag åtminstone)
Paria
1 timme sedan
Du har rätt i att alla operationer skulle var helt onödiga i en helt jämställd värld. Men hur kommer vi dit? För vi är inte där nu. Måste människor offra sig för att jag har detta ideal?
SvaraRaderaJa, vi kommer då DEFINITIVT inte dit genom att som idag erbjuda t.o.m. trebarnspappor(!) könsstympande kirurgi (se känt fall i KD) istället för att lugnt övertyga dem om att de definitivt är män, dokumenterat "välskapta" dessutom, och ingenting annat. Snacka om att offra folk på queerteorins altare ("född i fel kropp" - gosh! Uppenbara missbildningar är en sak, men detta är svammel).
SvaraRaderaDet är ju queerteoretikerna, inte KD eller jag, som drivit igenom att även icke uppenbart missbildade människor, t.o.m. uppenbart välbyggda, kan vara "födda i fel kropp" och därför ska få skära om sej på det mest drastiska vis. Könsbyteslagen från radikala 1972 (världens första om jag förstått rätt) behövde sannerligen skrivas om, men inte åt det håll mina liberalradikaler nu velat.
Det kanske "räddar liv" att operera indiska tjejer och kvinnor till män (särskilt i ett så EXTREMT ojämställt samhälle där miljoner flickor saknas p.g.a. särskilda flickaborter och där fruar ofta behandlas som skit) - men det är definitivt fel väg att gå ändå. I ett jämställt Afrika skulle kvinnor inte behöva omskäras, men det "behöver" de sannerligen inte i dagens Afrika heller: de måste betraktas som riktiga kvinnor - och börja betrakta sej själva så - även utan könsstympande ingrepp, som bara bekräftar rådande stereotyper. Parallellen ger sej själv, även om västerländsk könsstympning utförs snyggare och sterilare.
Vi ska inte göra vad ont är för att gott må komma därav. Testosteronhalterna sjunker hos var femte man i 60-årsåldern, står det i nyheterna. Könen närmar sej varann med åren. Men vi duger som vi är. Även en mjukisman är en riktig man. Även en tuff kvinna är en riktig kvinna. Låt oss aldrig börja sväva på målet här! (Men tack för frågorna, Alma!).