Jessica Steje om barn med Downs syndrom

Vill hänvisa till en artikel från Borås Tidning av Jessica Steje. Hennes text är mer tänkvärd än mina fattiga ord. Notera även kommentaren efteråt av en mamma i Söderhamn. Vad har vi egentligen fått för syn på funktionshinder i detta s.k. välfärdsland?

Jag har inte själv något barn med Downs syndrom - men i både lågstadiet och mellanstadiet gick jag på skolor med särskola, och det har präglat min inställning till utvecklingsstörning på ett avgörande sätt. Ett handikapp är ett handikapp och inte något positivt i sej, men en människa är en människa och ska alltid respekteras för den hon är, med både styrkor och svagheter.

Vår kramgoe lärare föregick med gott exempel och bjöd in elever från särskoleklasserna till både lektioner och rastaktiviteter. Och jag minns t.ex. skolkamraterna Anssi och Rickard (båda med Downs syndrom) med glädje. Också mer än ett kvartssekel efteråt...

"Sluta att utrota foster med Downs syndrom...
...låt dem få leva - de är ju så sköna!"
(Taube/Holmberg).