Människovärdet vi fordrar tillbaka

Socialminister Göran Hägglund kan tänka sej att vilja reducera föräldrarnas rätt till information om fostrets kön - eftersom det visar sej att vissa föräldrar vill ha ihjäl flickfoster och svensk lag som bekant tillåter provocerad abort fram till vecka 18. Oavsett skäl. (Det är väl detta som kallas fri abort).

Det låter ju ur liberal synvinkel som en verklig nödlösning - jag menar, ska staten verkligen sitta på information om mitt barn som jag som förälder inte har rätt till? Det måste då handla om undantagsfall, av typen barnmisshandel, där samhället bedömer att föräldern inte ens strävar efter sitt barns bästa.

OK då, jag kan väl tänka mej att offra informationen om vilket kön mitt barn har - för att rädda flickor till livet (fast jag trodde faktiskt att det var i Indien och Kina man höll på med sånt där jox).

Men ifall info om XX-kromosomen anses för känslig att lämna ut, då måste så klart även resultaten av de s.k. KUB-testerna (som avslöjar individer med en extra kromosom) hållas hemlig för föräldrarna. Ty avlivning av foster för att de har Downs syndrom - ofta efter vecka 18 p.g.a. diagnossvårigheter dessförinnan - sker ju betydligt oftare än avlivning av foster för att de är flickor! Varför Göran Hägglund inte väljer att ifrågasätta informationen om denna typ av "kromosomavvikelse" vet jag inte. Det kan väl inte vara så att han ogillar "mongon"?

Vad säger folkpartisterna Birgitta Ohlsson och Birgitta Rudberg? Det är så sant som Ohlsson säger: felet är inte i första hand abortlagens utan våra skumma värderingar som i praktiken säger att individer med Downs syndrom är mindre värda än andra. Värderingar som nog dock ganska snabbt kan hota legitimiteten hos den s.k. fria abort som nog hade en del (pragmatiska) skäl för sej när den infördes men tyvärr lett till långtgående attitydförskjutningar.

Människovärdet vi fordrar tillbaka. Det har inte arbetarna i Trollhättan ont av heller.