Har Clara rätt om "snygghetsassymetrin"?

Jag har inte gjort samma iakttagelse som Clara, eller i vart fall inte reagerat som hon. Men det kan ju beror på att jag är heterosexuell man och därför funnit det naturligt att jag i de flesta fall finner den kvinnliga delen av ett par snyggare än den manliga. (Jo, jag håller med om att Hugh Hefner inte är så mycket att hänga i julgranen). Och jag utesluter inte att hon har rätt. Säger hon som heterosexuell kvinna att tjejen "rent objektivt" i de flesta fall är mycket snyggare än killen, så är det kanske så.

I varje fall är artikeln tänkvärd. Och jag hoppas verkligen att det ska vara/bli lika okej för en tjej att inte vara "assnygg" som för en kille. I varje fall är min erfarenhet den - men nu syftar jag inte på min läckra fru om hon läser detta ;o) - att det inte krävs samma s.k. skönhet hos en levande, varm kvinna som hos en affischerad. Det är inte ens säkert att "docksöthet" känns attraktiv, den kan snarare kännas genant, och, om nu även jag får generalisera utifrån egen erfarenhet, vi män kan tända på så olika saker, även bortsett från alla viktiga "inre" egenskaper, att ingen borde behöva känna sej generellt oattraktiv p.g.a. smalhet eller rundhet eller ljushet eller mörkhet eller korthet eller längd, stor eller liten mun, stora eller små fötter o.s.v. o.s.v..

Det FINNS faktiskt, kära Clara, MASSOR av killar som gjort just det du råder oss till (men därmed har jag på intet sätt sagt att min fru är "alldaglig").

Möjligen behöver det bli ännu fler.