Obamas (och Sveriges) trevliga och mindre trevliga sidor

Jag hör, som framgått, till dem som applåderade mentalt vid Obamas presidentinstallation. (Se rubrikerna Snart är det Obama och Nu är det Obama!). Det innebär inte att jag ser den amerikanske presidenten, ens om han är svart, som en påve, ofelbar "ex cathedra". Men jag uppskattar som socialliberal (inte nyliberal!) mycket av hans socialpolitiska ambitioner. Jag hoppas också mycket på Barack Obamas möjligheter att bidra till en fredligare utveckling i mellanöstern. (Det är i det avseendet inte fel att han heter Hussein!). Företrädaren George W Bush gjorde en fatal missbedömning genom att, faktiskt, starta ett blodigt krig. Saddam Husseins ovedersägliga brott rättfärdigade, menar jag, inte metoden och de enorma förlusterna i människoliv.

Barack Obama och George W Bush står dock båda två - än så länge - bakom systemet med dödsstraff. Som jag anser vara ytterst dubiöst ur sekulär synvinkel (förråande, ineffektivt och extremt irreparabelt, om än straffrättsligt inte inkonsekvent eftersom alla straff innebär ett "övergrepp" mot brottslingen). Och ur kristen synvinkel anser jag det vara än mer entydigt förkastligt: vi kan inte, om vi är öppna för en tillvaro hinsides, på detta grymma sätt avbryta den tid en person har kvar att försonas med Gud och människor. (Ett argument som, tror jag, borde gå att utveckla även i en muslimsk eller buddhistisk kontext). Jag hoppas fortfarande på Obama i detta fall - och att den nya församling han enligt uppgift söker sej till ska förmå honom att inse ovanstående; att han ska verka för dödsstraffets upphörande lika tydligt som han verkar för Guantanamos stängande.

Olyckligtvis öppnar Barack Obama för dödande även i livets början, och i det fallet av individer som inte på långt när befunnits skyldiga i någon rättegång. Följande något snuttiga kortfilm gör säkert inte rättvisa åt hela hans resonemang, men idén om att lämna hela ansvaret till kvinnan känner jag igen som autentisk härifrån Sverige - men genomförs betydligt konsekventare av Obama, eftersom kvinnans s.k. rätt till sin egen kropp (dit man då även, fastän oegentligt, räknar fostret) rimligen borde gälla HELA (eller så mycket som möjligt av) graviditeten och inte som i Sverige bara HALVA. Jag har själv lekt med tanken att vi borde HÖJA abortgränsen istället för att SÄNKA den, för att det ska bli mer uppenbart att vi ALLA är "fanatiska abortmotståndare" jämfört med vissa. I vikingabondens ögon är t.o.m. Obama en fanatiker, som inte tillåter honom att sätta ut en nyfödd i skogen.

Kortfilmen gör inte heller rättvisa åt fostrets öde, som naturligtvis är mycket blodigare och smärtsammare än de tecknade bilderna antyder. Nå, detta gör ju samtidigt att filmen alls är "tittbar", i motsats till de abortfilmer som Janne Josefsson kallade vidriga och omöjliga att visa i Svt:s "Debatt" i höstas. Och att den är möjlig att fundera vidare kring. Inte minst i relation till att vi i Sverige sedan några år tillbaka har en effektiv utsorteringsdiagnostik kring foster med Downs syndrom (av en typ som i Danmark snabbt halverade antalet födda med Downs), och i relation till att vi just för foster med Downs syndrom tillåter provocerade aborter även EFTER att s.k. normala barn fridlysts i vecka 18.



Någon ska alltså utföra det här, inte bara i extrema nödsituationer, då vilken läkare som helst kan behöva göra det, utan när än en kvinna vill ha bort det s.k. "livmoderinnehållet"! Men vill verkligen Obama att det ska vara tillåtet, bara för att kvinnor ska ha så många valmöjligheter som går? Jag hoppas - precis som i dödsstraffsfrågan - att Obama ändrar sej. Eller, om han nu står fast vid en konsekvent tillåtande lagstiftning, p.g.a. en pragmatisk bedömning kring illegala aborters större farlighet, att han ändå tydligt kan visa motvilja mot åtminstone stora delar av den legala abortpraxisen (den del som filmen visar t.ex.). Lagen och samhället behöver ju inte gilla eller ens visa upphöjd likgiltighet inför allt den tillåter. Och opinionsbildning, s.k. moralisering, är ju tillsammans med sociala stödåtgärder faktiskt enda alternativet till lagstiftning (om man av skilda anledningar vill undvika sådan).