På knä för USA - eller för Obama?

Emanuel Karlsten skriver bra om fjäsket för USA och den sällsamma bristen på upprörd och uthållig sakdebatt vad gäller Mannings och Snowdens avslöjanden. Barack Obama borde naturligtvis ha fått sina fiskar varma i Stockholm. Som den tyska ledaren Angela Merkel sa när det kommit fram att USA avlyssnat sina egna allierade i Europa (precis som man regelbundet tjuvläst Brasiliens och Mexikos presidenters e-post): "Hos oss gäller inte den starkares rätt utan rättens styrka." Det är faktiskt obegripligt vad vi i Sverige tycks acceptera av "den fria världens ledare." (En annan sak är att man kanske inte borde bli så förvånad över att underrättelsetjänster världen över spionerar och tjuvläser).

Men Johan Norberg påminde i nån papperstidning häromdagen om hur många som "moonade" (visade rumpan) för George Bush när han var här med en massa andra ledare för drygt 10 år sedan - och avslutade med att något färre kanske borda ha moonat då och något fler nu när Obama kommer. För - vilket var Norbergs tes - den amerikanska politiken är ungefär densamma under den hyllade fredspristagaren Obama som under den föraktade texassnubben Bush.