Det är lite tungt att snart ha varit hemifrån i två veckor. Barnen låter nästan som främlingar i mobiltelefonen - men det är ruskigt spännande att få möta dem på det viset! (Man borde kanske prata mer med dem i telefon?).
Och hustrun - ja, det är som att rita en skinksmörgås när man är hungrig.
Jaja, nu är det bara en kantorsdistanshelg som återstår. Sen får jag fara hem. Måndagkväll mmm...
Ja, visst gör det ont när knoppar brister
1 timme sedan
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar