Kommunalval och vårdnadsbidrag

Det är synd att vi inte, som i många andra länder, har kommunalval nu mitt emellan riksdagsvalen. Vi hade ju haft en fet valfråga i landets kommuner detta år - nämligen vårdnadsbidraget.

Vänstern men även en del liberaler går tydligen nästan upp i limningen av det ytterst begränsade vårdnadsbidrag som nu införs i en del kommuner. Plötsligt kan högerns fulargument mot lönehöjningar för lågavlönade användas i de mest radikala sammanhang - nämligen att de mer välavlönade "förlorar" på detta. Nu tjänar man plötsligt mindre på att "jobba", alltså. Nu höjs "bidragsberoendet".

Ja, varför heter det "vårdnadsbidrag" och inte lön? När det handlar om att även den förälder som har förskoleverksamhet med egna barn utför ett samhällsnyttigt arbete? Man (även s.k. liberaler) pratar om "inlåsningseffekter" för kvinnor - ungefär som somliga pratade om barnfängelser i samband med friskolor med en viss livsåskådningsprofil. Kära nån - varför låter vi konservativa män och kvinnor ha rösträtt överhuvudtaget om de så till den milda grad inte vet sitt bästa?

Och avsaknad av vårdnadsbidrag drabbar även "progressiva män" som kan tänka sej att vara hemma med sina barn även efter föräldraförsäkringens utgång - en föräldraförsäkring som på många sätt är bra men som kraftigt missgynnar sådana män och kvinnor som INTE råkar ha haft en fet 100%-lön året före den s.k. "ledigheten".

Jag är övertygad socialliberal och inte kristdemokrat. Jag tycker att ansvaret för barn och hem bör delas så lika som möjligt mellan två makar. Det har t.ex. varit viktigt för min fru och mej att dela dagarna i föräldraförsäkringen lika och jag är inte på något enda vis främmande för att individualisera dagarna eller åtminstone se till att varje ev. utbyggnad av föräldraförsäkringen läggs i mannens pott. (Vad är det egentligen för konstigt med att pappan och mamman får säg 200 dagar var? Anser sej någon inte kunna vara hemma med barn så länge, så får det ju stå för den personen).

Men rätt ska vara rätt: det är en grym orättvisa - som rättvisepartiet vänstern och frihetspartiet liberalerna blundar för - att en mamma som haft förskola och fritids för, säg, sju barn i, säg, 20 år INTE FÅR ETT RÖTT ÖRE I LÖN FÖR DETTA. Vårdnadsbidrag är en kvinnofälla, sägs det. Ja, men vad säger man om de laestadiankristna eller muslimska kvinnor som även UTAN vårdnadsbidrag varit hemma med en massa barn - vilket ju egentligen ska vara omöjligt, man kan ju inte leva utan TV och utlandssemestrar? - och som deras s.k. jämställdhetsivrande systrar tvingar stå med mössan i hand och utan pensionspoäng. Utan ens en liten del av den lilla lön som en förskollärare får.

Visst, en förskollärare är utbildad (mer och mer), fast har verkligen professionaliseringen av småbarnsuppfostran gått så långt att barnets egen förälder numera anses närmast inkompetent att ha hand om den? Men OK då, vi får väl införa obligatoriska föräldrakurser med exemensbeviset "legitimerad förälder".

F.ö. har ju P J Anders Linder helt rätt i sin iakttagelse under rubriken "Gissa vad TT tycker om vårdnadsbidrag." Rubriksättarens makt är stor...