Kvarsittning för bönevägran

Tänk er två muslimska barn som får kvarsittning i skolan - eller något annat straff - för att de vägrat be till Jesus. Under vissa tider i historien vore det tyvärr inte alls en otrolig scen, men idag skulle det, med rätta, väcka stark upprördhet. Idag när t.o.m. skolavslutningar i kyrkan verkar undvikas av hänsyn till människor från andra kulturer och religioner.

Men när två engelska barn i nådens år 2008 får kvarsittning för att de vägrat be till Allah, måste vi väl också reagerà kraftfullt? Tydligen har barnens lärare givit uttryck för samma inställning som låter olika religioner (även asatron) turas om att ha morgonandakter i Sveriges radio 5.50: eftersom ingen av religionerna har sanningen kan det väl kvitta vem som talar eller vem man ber till. Och den som protesterar ger uttryck för bristande tolerans och är ingen god medborgare/skolelev.

Detta är absurt! Vi avskaffade väl inte morgonbön och bordsbön i den allmänna skolan för att barnen skulle tvingas till andra religiösa övningar? Och vi införde väl inte religionsfrihet för att religionerna skulle börja betraktas som ointressanta eller utbytbara? Någon respekt får man väl ha för både kristna och muslimer, och för den delen ateister, som inte vill be på låtsas.