söndag 29 juni 2008

Avskyvärt reaktionär reaktion mot fredliga demonstranter

Än värre än reaktionen mot ketchupfilmen är bensinbomber, tårgas, påkar och ägg mot fredliga demonstranter i Bulgarien och Tjeckien. Både människor till höger och vänster och mitten, både ateister och kristna, både hög- och lågutbildade, ja, alla människor måste inse att det faktiskt finns något som måste kallas homofobi, för att inte säga homohat.

Begreppen homofobi eller homohat har förvisso ibland missbrukats mot I) dem som faktiskt tror att (adoptiv-)barn i första hand bör erbjudas både en pappa och en mamma - men dock är öppen för 2 pappor, 2 mammor eller 1 ensamstående ifall lämpligt förstahandsalternativ saknas. Eller mot II) dem som - utan att tycka illa om personer med funktionsnedsättningar - för sitt liv inte kan se och begripa annat än att homosexualitet de facto måste vara en funktionsnedsättning ur reproduktionssynpunkt. Eller mot III) dem som av formgivningsskäl eller p.g.a. grundläggande värderingar kring manligt/kvinnligt förordar att de som kan välja - bisexuella eller identitetsosäkra alltså - i första hand bör bilda familj med någon av det motsatta könet. Eller mot IV) dem som anser att begreppet äktenskap per definition handlar om en könsgränsöverskridande relation (att detta är äktenskapets minsta, för att inte säga enda, gemensamma nämnare genom hela begreppets historia). Dessa fyra exempel är såvitt jag förstår fullt legitima och behöver inte vara uttryck för någon fobi eller något hat.

Men det finns verkligen fördomar - det har jag säkert själv på många områden - och t.o.m. fobier och hatkänslor som måste arbetas bort. Gentemot många minoriteter, men inte minst gentemot homosexuella. Jag kan tyvärr inte utesluta att det även finns folk som bekänner sej som kristna (d.v.s. skämmer ut sin Mästare) bland dem som utövat våld mot homosexuella i Bulgarien och Tjeckien - eller på andra ställen. Och de religiösa ledarna verkar inte kraftfullt ha försvarat de homosexuellas rättigheter, utan bara strukit under sitt avståndstagande från homosexualitet. Och det är verkligen illa.

Dock ska vi inte slarva med begreppen: det står inte i Dagens artikel att det var ortodoxa och muslimer som gick ut och kastade bomber och ägg på uppmaning av sina präster och imamer. Det brukar ju i andra sammanhang - inte minst vänstersammanhang - klagas över att israelkritiker schablonmässigt får skulden för våld mot judar och brandbomber mot synagogor et c. Så låt oss vara rättvisa även mot bulgariska kristna och muslimer. Det finns andra än varmt troende som är homofober resp. antisemiter, och de flesta som använder gatuvåld hör i båda fallen hemma på höger- (i det senare fallet ibland även vänster-) extremistsidan.

Ännu ett stort problem är dock det institutionaliserade våldet (som även vi i Sverige haft). Den malaysiske oppositionspolitikern Anwar Ibrahim tvingas gömma sej på turkiska ambassaden i Kuala Lumpur för att freda sej från anklagelser om homosexualitet. Han förnekar dem visserligen, men vad annat ska han göra, när han riskerar stränga straff?

Här borde kristna samfund kunna jobba aktivt tillsammans med RFSL eftersom problematiken är så likartad i många länder: man får ha sin läggning resp. tro inombords hur mycket man vill, men så fort man manifesterar dem åker man på stränga straff. Sverige har bra förståelse för att människor öppet vill manifestera sin politiska övertygelse, men tenderar att uppmana kristna och/eller homosexuella i andra länder att gömma undan sin gudserfarenhet eller läggning. För då straffas man ju inte ens i prästdiktaturens Iran. Visst, men i så fall borde vi väl be folk att hålla inne med sin politiska övertygelse också? Hade inte Morgan Tsvangirai m.fl. varit öppen med den hade han ju sluppit råka illa ut.

2 kommentarer:

  1. Bra att även tänkande människor kan kommentera hbt-frågor!

    SvaraRadera
  2. Tack ska du ha för den kommentaren! Ja, jag har faktiskt försökt tänka en del kring det här med hbt-(hbtq?)-frågor och märkt att vilken ståndpunkt man än intar hamnar man - som så ofta annars - på samma sida som folk som INTE har tänkt särskilt mycket och som häver ur sej saker åt alla håll.
    (Med såna vänner behöver man inga fiender, typ).

    Det handlar alltså inte bara om att övertyga människor som är helt oense med en själv. Det handlar också om att ta debatten med förmenta åsiktsfränder.

    SvaraRadera